Don´t mess with Texas

Texas betyder vän på Caddostammens språk. När spanjorerna exploaterade området  från 1519 och framåt var Caddo tillsammans med Apache en av alla indianstammar  de stötte på.

När vår vän och tillika transportmedel Vicki – en före detta  polisbil i Fort Lauderdale och närmare bestämt en Ford Crown Victoria av 2002  års modell – korsar delstatslinjen som skiljer Louisiana från Texas jublar vi  högt i bilen. Ingen av oss har förr varit i den kanske mest amerikanska av alla  delstater. Dcok lär vi oss snabbt att texasianer (vi kallar dom det) är minst  lika stolt över sin delstat som sitt land. Överallt där the star spangled banner  vajar med sina 50 stjärnor finns ytterligare en flaggstång med Texas egen  flagga, även den röd-vit-blå men utsmyckad med endast en stjärna. Därför kallas  staten också The Lone Star-state.

Orsken till denna egna flagga och intensiva  lokalpatriotism beror på att staten faktiskt var ett eget land nio år under  1820-tal.

Vårt mål är delstatens huvudstad, Austin. En av få demokratiskt  styrda städer i det konservativa Texas. Tillika känd som södra USA:s  musikhuvudstad.

Färden i Vicki från New Orleans klockar in på nästan tio  timmar. Detta efter att vi också njutit bästa cajunkäket på Don´s i  Lafayette.

Fredrik vill gå ut. Jag och Glenn – som också delar dubbelsäng –  är för trötta. På testresor med Teknikens Värld vet man sedan länge vilka  sovkamrater som ska undvikas. Testchef Hans Hedberg behöver exempelvis – precis  som ad-Fredrik – en egen flygel på hotellen för att inte störa resten av  gästerna med sina snarkningar.

Dags att sova, hoppas att avståndet till  Fredriks bäddsoffa i vardagsrummet är tillräckligt långt för att den mjuka  heltäckningsmattan ska kunna absorbera näsoljudet.