Framtiden för petrolheads finns i Umeå och Chile

Spanjoren – han hade endast något år tidigare avsagt sig sitt portugisiska medborgarskap – hade funnit den snabbare, och något säkrare, sjövägen mellan Sydamerikas fastland och ögruppen Eldslandet. En farled som sedan nyttjades intensivt till Panamakanalens tillblivelse drygt 460 år senare.
Återigen är trakterna kring sundet aktuella och hyperintressanta för mänskligheten och vår utveckling. Eller åtminstone för alla oss som föredrar ljudet av en högvarvig ottomotor framför vinandet från en elmotor.
I det vindrika området investerar nu nämligen Porsche och Siemens tillsammans med ett lokalt konglomerat i framtagandet av syntetisk bensin. Ni läste rätt. Utopin kan bli verklighet. Åtminstone för några få.

Daniel Frodin är Teknikens Världs meste chefredaktör genom tiderna med 14 år på posten. Han bor numera i Dalarna, tävlar framgångsrikt i historisk racing och samlar på bilar som han ibland inte visste att han ville ha…

Förenklat används elen som genereras i vindkraftverk på platsen för att framställa vätgas genom elektrolys. I nästa steg tillsätts koldioxid som fångats från luften för att på så sätt få fram syntetisk metanol. Ur denna substans kan sedan olika kvaliteter av drivmedel tas fram. Bland annat syntetisk bensin.
Porsche säger sig satsa i produktions­anläggningen för att kunna säkra drivmedel som sedan kan användas i deras motorsportsatsningar och vid deras upplevelsecenter för att kunder ska kunna köra sina dyrgripar under kontrollerade former.
Största besvikelsen är att åtminstone denna världens första, större anläggning inte siktar på att förse din eller min entusiastbil med miljövänlig bensin. Exakt hur miljövänligt detta är kan såklart diskuteras eftersom den infångade koldioxiden kommer att släppas ut igen när den används. Men det viktig är förstås att bensinen inte framställs ur råolja från jordens inre utan från förnybar vindkraft.

Ungefär en normalsvensk årlig körsträcka från Magellans sund, eller 1 518 mil för att vara mer exakt, ligger björkarnas stad. Vid Umeå Universitet har ett forskarlag lett av Jyri-Pekka Mikkola tagit stora steg mot att utvinna syntetisk bensin ur biobaserad etanol.
Här ligger hemligheten i att forskarna lyckats ta fram ett ämne som ”bygger om” alkoholmolekylerna till bensin eller diesel.
De anläggningar som forskarna tagit fram ryms i en vanlig fraktcontainer. Visionen är att blott 2 000 containrar skulle kunna processa fram tillräckligt med syntetisk bensin för hela Sveriges behov.

Nackdelar? Biomassan måste tas någonstans ifrån och att hugga ned den mängd skog som krävs skulle i det korta loppet innebära att vi förlorar en stor del natur som fångar in och binder koldioxid.
Hur intressant är det då att ta fram syntetisk bensin och diesel ur biomassa? Tillräckligt för att forskarlaget har utsatts för flera inbrott i sina lokaler och hemlighållit var de tillverkat bensinen.
Att det i Europa inom något årtionde kommer vara förbjudet att sälja diesel och bensin framställd ur råolja är ett faktum. Frågan är såklart om någon av de ovan nämnda teknikerna har slagit igenom innan dess så att entusiastbilarna fortsatt kan rulla och deras värde inte reduceras till kilopriset för järnskrot.