Foto: Expressen Lifestyle

Nu börjar det bli jobbigt för Peterson

Ronnie Petersons krönika. Teknikens Värld nummer 7/1972.

Racerförare och reporter

Ronnie Peterson, Sveriges främsta racerförare genom tiderna, var krönikör i Teknikens Värld åren 1972 till 1977. Hans spalt gav läsaren en unik inblick i hur livet som förare var samt avslöjade vad som hände bakom kulisserna inom motorsporten.
Vi firar att det är 50 år sedan han debuterade som journalist genom att publicera hans krönikor här på webben.
Debuten i Formel 1 hade skett 1970 i en privatanmäld March. Året därpå fick Ronnie en sits hos fabriksstallet och slutade sensationellt tvåa i sammandraget efter Jackie Stewart. Formel 1-säsongen 1972 såg med andra ord lovande ut. I krönikorna här kan du läsa hur året utvecklade sig, inte bara just i Formel 1.

London (Teknikens Värld). Två lopp har jag hunnit med sen jag hörde av mig sist. Det första var ett Formel 2-lopp på den korta men snabba Mallory Park-banan i England, den andra tävlingen var Race of Champions på Brands Hatch utanför London.
Hur det gick på Mallory Park vet ni väl redan, även om jag inte vill kalla avåkningen för ”krasch” som vissa tidningar är så pigga på att göra.
På Mallory hade vi problem med bilen redan från början. Det är ju nya regler för Formel 2 i år, man får använda sig av 2-litersmotorer nu. Än så länge är det verkligt ont om färdiga 2-litersmotorer, det är knappast någon som hunnit utveckla dem färdigt från 1600-kubik.
Den 2-litersmotor som jag hade fått till Mallory Park tröttnade snart. Den protesterade mot att vara så mycket uppborrad. Och det får man väl ha en viss förståelse för, vissa metallväggar i motorn är knappt tjockare än ett halvvisset höstlöv!

Reservmotorn fick duga

Så jag fick fortsätta att träna med en reservmotor och det gick ju bra det också eftersom ingen annan heller hade en riktig tvålitersmotor. Snabbaste träningstid och bästa startplacering blev resultatet av lördagsträningen.
Loppet gick i två heat. Inget av dem var särskilt lyckat för min del. I det första hoppade bensinslangen av, så där stod jag mitt på banan och jobbade med att sätta fast den medan David Morgan, som för övrigt vann loppet, Carlos Reutemann, Niki Lauda, Mike Hailwood och de andra rusade förbi. När jag väl kommit i gång igen körde jag riktigt fort, det visade sig i varvprotokollet efteråt, men den glädjen räckte inte länge. Bensinpumpen skar ihop. Klart slut på det heatet för Peterson.
Mekarna hann få bilen klar till andra heatet och där fick jag starta sist eftersom jag bröt det första. Så det var bara att hänga på och åka om så många som möjligt innan fältet hann sprida sig för mycket.
Tre varv hann jag. Just som jag skulle köra upp mig till nionde plats på tredje varvet kom jag in i en lerhög som en Formel Ford-bil hade kastat upp vid en avåkning i ett tidigare heat

... då tappade bakhjulen fästet

Bakdäcken förlorade fästet i leran och jag åkte av banan och slog sönder nosen och några stag i framvagnen. Så det var bara för mekarna att rulla in bilen i bussen och börja jobba med den.
Själv stack jag hem till mitt nya radhus utanför London. Det är första gången under det här flackande livet som jag och Barbro har skaffat oss ett ställe att bo på bortsett från våra föräldrahem förstås. Det känns faktiskt riktigt skönt att ha en fast punkt i tillvaron när man far omkring som jag. Huset ligger i en trevlig förort åt flygplatsen till så jag kan lätt komma i väg när jag ska till ett race. Tim Schenken bor några hus ifrån mig och det är ganska trevligt. Vi brukar gå över till varandra och snacka då och då.
Men det blev inte så mycket tid att vara hemma den senaste veckan. Min nya Formel 1-bil tog det mesta av tiden. På tisdagen hade vi pressvisning inne i London och då hade jag aldrig kört bilen. 

Det är nervöst med nya bilar

Bilen rullade för första gången på torsdagen på Silverstone. Det kändes en smula nervöst att prova den för första gången efter allt arbete vi haft med den under hösten.
Nu blev det inte så mycket kört. I början av ett test måste man göra så mycket småjusteringar av alla bultar i hjulinställningen, kolla slangkopplingen i motorn osv att det inte blir mycket tid över till riktig hårdkörning. Men bilen kändes riktig och jag var rätt nöjd med den i princip. (Killarna från Teknikens Värld var med när vi testade bilen första gången så ni får läsa mer om den i deras reportage. Jag har lovat dem att inte stjäla historien ifrån dem. Journalister är ju så känsliga på den punkten.)
Så var det dags för Race of Champions på Brands Hatch. Vi åkte inte dit med den nya bilen för att vinna utan snarare för att testa. Ja, det är klart att jag försökte vinna, det gör man ju alltid, men det var knappast någon i teamet som trodde på seger. 

Jag hann inte träna mycket

Under träningen hade vi rätt mycket jobb med olika justeringar så jag hann inte köra så mycket. Fick starta på 12:e plats i ledet och det är ju inte så bra precis.
Själva racet blev varken särskilt spännande eller roligt. Emerson Fittipaldi drog i väg direkt i starten, och sen höll han sin ledarposition ända till mållinjen. Killen kör bra helt enkelt. Verkligt bra. Jag har en känsla av att han kommer att bli en av dem som verkligen kommer att ligga i en framskjuten position när det är dags att räkna ihop VM-tabellen.
Själv fick jag ligga och nöta i min ensamhet långt bak i fältet. Hamnade så småningom på tolfte plats. Men jag är inte helt missnöjd ändå. Vi fick många nyttiga erfarenheter av bilen som kommer väl till pass inför Spaniens Grand Prix.

Men nu är det fart på F2:an

Måndagen efter Race of Champions som gick den 19:e stack jag i väg till Thruxtonbanan för att testa F2-bilen som lagats sedan Mallory Park. Den gick verkligen bra och jag klippte mitt eget personliga F2-rekord med en sekund och det är ganska mycket på den banan.
Och nu är det dags att åka till Sebring i USA för att köra sportvagns-VM. Sen gör jag en liten avstickare mitt i veckan för att åka ett Formel 1-lopp med min gamla bil i Brasilien. Och på långfredagen åker jag Formel 2 på Oulton Park. Det blir jobbigt för Peterson tills vi hörs nästa gång.

Foto: Expressen Lifestyle