Sälj din entusiastbil nu – värdet sjunker som en sten

Trots svagt vikande kurser och en hel radda varningssignaler efter rekordnoteringen den 6 mars år 2000 uppmanade Sveriges dåvarande statsminister – och tidigare finansminister – Göran Persson sina landsmän och småsparare att köpa IT-aktier så sent som den 25 mars. Detta trots att börsen i snitt fram till den 6:e ökat med 80 procent på fem månader. Riksbankschefen Urban Bäckström varnade å andra sidan för den kris som komma skulle.
I april sjönk hela börsen sedan som en sten. Inte bara de värdepapper som omfattades av IT-sektorn/bubblan. Utan hela Stockholmsbörsen förlorade en tredjedel av sitt värde på ett år. 1 500 miljarder försvann i cyberrymden.

Vi behöver inte backa ytterligare längre än till det tidiga 1990-talet då fastighetsbranschen drabbades skoningslöst i en finansiell miljö med överbelånade fastigheter och ­värdepapper. Tulpankraschen i Holland på 1630-talet, Söderhavsbubblan i Storbritannien under det tidiga 1700-talet är andra mer antika exempel på värderingsbubblor.
Nog med historia. Nu tar vi oss an elefanten i (bil)rummet.

Allt sedan en del ryssar och kineser i mitten av 2010-talet åtminstone delvis övergett den nyrika bling-blingstilen i valet av femtonde- eller sjuttondebil har efterfrågan ofta varit större än utbudet. Kort sagt, när de förstod att vissa bilmärken har en historia, ett prestigefyllt arv av vackra vagnar så blev det mer intressant med en Porsche 356 än en sönderpimpad Cayenne. Likadant var det med Montreal från Alfa eller E-Type från Jaguar.
Priserna på veteranbilar steg och även om prisökningen fått se sig mattas de senaste åren så säljs diverse Volvo-modeller nu för rekordsummor. Så låt mig få bli den vuxna i rummet för en stund, ett slags förnuftets Urban Bäckström, så kan svenska och utländska bilauktionsfirmor som exempelvis Bilweb Auctions i Sverige och Sotheby’s i England och världen få ikläda sig rollen av den komiskt inkompetente Göran Persson som vill slå dunster i ögonen på de lättledda.

I min roll som Urban Bäckström skulle jag omedelbart uppmana dig som sitter på en klassisk och värdefull kärra att omedelbart sälja densamma, gärna via exempelvis Bilweb Auctions eller Blocket om det uppskattade värdet på bilen är en stor del av din ekonomiska buffert.

När jag vänder mig till dem som i dag inte äger sina drömmars bil och vill ge sig själv möjligheten att köpa drömbilen så vill jag vända närmsta ishink över huvudet på spekulanten och få dem att nyktra till.
Covid har inte bara fått oss att resa mindre, bygga mer hemma och umgås med våra familjer. Företag har tappat stora värden, digitaliseringen och elektrifieringen av fordonsflottan har påskyndats något enormt. Många människor i Sverige och Europa har en betydligt osäkrare ekonomisk verklighet i dag än för ett år sedan. Samtidigt kommer fossila drivmedel att beskattas än hårdare världen över. Det är inte konstigt att försäljningen av nya, dyra sportvagnar sjunker likt Framfab år 2000.

Lika logiskt är det att värdena på tävlingsbilar – moderna och historiska – devalverats kraftigt i år (läs 2020). Och detta är en sund justering av den bubbla som rått.
Vi kommer att få se priser på entusiastbilar sjunka både därför att de kommer att bli dyrare att köra – på grund av skenande bensinpriser – och svårare att köra – på grund av allt fler miljözoner där de inte får vistas.
Om vi tvunget måste dela in vagnparken i olika riskzoner så är ju äldre desto bättre. Historiska ting bör och kommer att bevaras. Det betyder inte att en Austin Healey 3000 är värd de 600 000 kronor som många begär i dag men den kommer sannolikt förlora mindre än en Porsche 911 från 2015 som det finns massor av över hela världen. Så ju äldre är oftast desto bättre. Satsa så klart också på modeller och versioner i mindre upplagor.
Men undvik helst av allt att köpa en fossildriven entusiastbil de närmaste åren och invänta i stället de prisjusteringar som kommer att ske.

Hur sunt lever den förnuftigt imaginäre Daniel Frodin själv då? Inte alls, så klart. Senast i augusti köpte jag en överprisad Porsche 911 bara för att den var från mitt födelseår, hade rätt kulör och mekaniskt skick. Vidare sitter jag på några andra gamla vagnar som jag enligt förnuftet borde ha sålt tidigare eller åtminstone nu om de varit mina pensionsförsäkringar.
Men här inträder också skillnaden mellan värdepapper och bilar. Det ena är ett värde förhoppningsvis förankrat i balansräkning, nuvarande och kommande intjäning. Det andra en tingest med skönhet, lockelse och förmågan att få drömmar att bli till vardag om vi kör dom.