300 fler fartkameror nästa år – färre trafikpoliser

De senaste fem åren har antalet trafikpoliser minskat med en femtedel, och under samma period har antalet fartkameror ökat kraftigt, rapporterar Dagens Nyheter. De första fartkamerorna av den typ som används i dag sattes upp 2006, och under nästa år ska ytterligare runt 300 kameror sättas upp.

I ett uttalande till DN:s webbupplaga säger Anders Drugge, chef för ATK-sektionen (Automatisk Trafiksäkerhetskontroll) hos polisen, att ”kamerorna är det mest kostnadseffektiva sättet att få ner hastigheten på en vägsträcka med hög olycksrisk, men för annan beteendeövervakning är vanliga trafikpoliser bättre”. Till de saker som nämns hör rattfylleri, vårdslöshet i trafik och farliga fordon.

Antalet trafikpoliser har minskat från knappt 500 år 2010 till runt 400 i dag i hela landet. Långt ifrån toppnoteringen 1981, då 1 500 trafikpoliser fanns i Sverige. Och minskningen av antalet poliser på vägarna kan få konsekvenser.

”Om man vet att det inte är några kontroller så början man nagga i kanterna för vad som är rätt”, säger Erling Andersson på Polisens trafiksektion syd till DN. Tidigare hade bara Skåne 200 trafikpoliser. I dag är det totalt 60 stycken i hela regionen med Skåne, Kalmar, Blekinge och Kronobergs län.

Och även om alla poliser i yttre tjänst ska kunna kontrollera hastighet och nykterhet saknas det trafikpolisernas specialistkunskap – särskilt gällande yrkestrafik och tung trafik. Allt färre döms också till fängelse för rattfylleri och andra trafikbrott. Just fartkamerorna tillhör dock undantaget – där runt 270 000 fortkörningar förväntas registreras i år – en ökning med 23 000 från förra årets siffra.