Alkobommarna ger resultat – kraftig nedgång av rattfulla

Fordonsförare som krökar till det på båtarna och som sedan kör av i svenska hamnar har länge varit ett gissel. Alla minns vi den hemska olycka i Skåne för drygt tio år sedan där en ungersk lastbilschaufför påverkad körde på fel sida av E65:an och kolliderade med två bilar. En kvinna samt en tvåbarnsfamilj omkom.

Efter den fruktansvärda olyckan ökade kraven från politiker och allmänheten på att något måste göras och valet föll på så kallade alkobommar. Redan 2006 sattes det upp en alkobom på försök i Trelleborgs hamn. Ännu en försöksbom placerades under 2013 ut i Göteborgs hamn och så sent som i september förra året sattes sex bommar upp i Frihamnen i Stockholm, även dessa på försök.

Nu redovisas vilken inverkan dessa sex stockholmsbommar har haft under försöksperioden som pågick till och med december förra året. Under de tre månaderna kontrollerades 12 469 förare, 9 819 av dessa körde personbil med övriga 2 650 körde lastbil. 75 av personbilsförarna stoppades av bommarna misstänkta för rattfylleri. Motsvarande siffra för lastbilsförarna var tolv stycken. 0,70 procent av de kontrollerade förarna hade över 0,2 promille alkohol i blodet, det vill säga över den svenska gränsen för rattfylla. Siffran kan jämföras med andelen alkolholpåverkade förare ute på de svenska vägarna: 0,23 procent.

Foto: Andreas Libell

Som vi kan se i diagrammet nedan, som visar andelen förare med alkohol i blodet vid färjeläget i Frihamnen i Stockholm under försöksperioden, har bommarna påverkat i positiv riktning. Under första försöksveckan var andelen som högst med drygt 1,3 procent rattfulla förare som körde av färjorna. Därefter sjönk andelen till att ligga mer eller mindre konstant under en längre period innan den till slut sjönk till noll under försöksperiodens två sista veckor.

– Det indikerar att alkobommar också fungerar förebyggande. Fordonsförarna informeras i förväg om alkobommarna och avstår i högre utsträckning från att dricka alkohol på färjan, säger Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef på MHF, och fortsätter:

– Vi kan också konstatera att promillevärdena hos de förare som rapporterats för rattfylleri under senare delen av försöksprojektet generellt har varit lägre än bland dem som stoppades under försöksperiodens första del. Även detta tyder på en beteendeförändring gällande förares alkoholvanor ombord på färjorna.

Alkobommarnas vara eller icke vara är nu avgjord. De påverkar inte trafikflödet i hamnarna och acceptansen från trafikanterna är hög samtidigt som det har slagits fast att inga lagändringar behövs för att förverkliga bommarna i fler svenska hamnar.

– En successiv utbyggnad av alkobommar under de närmaste fem åren skulle innebära en betydande insats för höjd trafiksäkerhet, säger Lars Olov Sjöström.

Procentuell andel av kontrollerade förare som rapporterats för rattfylleri per sjudagarsperiod.

Ovanstående tabell visar den genomsnittliga andelen kontrollerade förare som rapporterats för rattfylleri per sjudagarsperiod. I början av projektet, innan information hunnit nå ut till resenärerna, ertappades anmärkningsvärt många förare. En av dagarna ertappades till exempel hela nio förare på mindre än två timmar, flera med mycket höga promillevärden, det högsta uppmätta värdet var 2,18 promille. Det kan också konstateras att promillevärdena hos de förare som rapporterats för rattfylleri under senare delen av försöksprojektet generellt har varit lägre än bland ertappade rattfyllerister under försöksperiodens första del. Även detta tyder på en beteendeförändring gällande förares alkoholvanor ombord på färjorna.