Bältesanvändningen ökar men i vissa län kör skrämmande många utan

Årligen undersöker NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande) hur bältesanvändningen i vårt avlånga land ser ut. Vid årets undersökning, som omfattar över 350 000 observationer i landets samtliga kommuner, visade det sig att bilbältesanvändningen i tätort har ökat från fjolårets 95 procent till 96 procent. Det är framför allt passagerarna som står för den ökade användningen, inte förarna.

Sett till förarna är kvinnorna bättre på att använda bilbälte, 98 procent av dem gör det. Bland männen uppgår bältesanvändningen till 94 procent.

Vid in- och utfart till tätort är bältesanvändningen något högre än i själva tätorten. Rent krasst kan man se det som att de låga hastigheterna inom tätort gör att en del förare/passagerare väljer bort bältet, men tar på sig det när hastigheten ökar, det vill säga utanför tätort.

– Jag har ibland svårt att förstå att det finns människor som väljer att inte sätta på sig bältet då det är den absolut viktigaste säkerhetsdetaljen i bilen – både i framsätet och baksätet. Inte minst vid lägre hastighet i tätort, då kan bältet utgöra skillnaden mellan liv och död. Ett trepunktsbälte minskar risken att skadas svårt vid en kollision med ca 50 procent. Ett tvåpunktsbälte är inte lika effektivt men minskar skaderisken med 20 procent. Många bilar är i dag utrustade med bältessträckare, som drar åt bältet vid krockögonblicket och minskar onödigt slack. Trepunktsbälte i kombination med bältessträckare minskar skaderisken med 55 procent, säger NTF:s generalsekreterare Marie Nordén.

För att kunna uppnå 2020 års mål om högst 220 omkomna på de svenska vägarna måste bilbältesanvändningen i Sverige ligga på ungefär 98 procent i år och 99 procent nästa år. Dessa höga siffror uppnår man i dag endast i Halland län, Uppsala län, Skåne län, Jönköpings län, Stockholms län, på Gotland och i FyrBoDal-området i Västra Götaland. Övriga län i Sverige ligger klart lägre, runt 95-96 procent. Två län sticker ut rejält i negativ bemärkelse, nämligen Jämtlands län och Norrbottens län. Där kör eller åker endast 90 procent med bilbälte.

– Det är oroande att bältesanvändningen varierar så kraftig i landet. På vissa håll saknar mer än var tionde bälte och går man ner på kommunal nivå är användningen på sina håll ännu sämre. Vi skulle behöva jobba mycket mer riktat och lokalt med attityd- och beteendepåverkande insatser mot i första hand manliga förare i glesbygd för att öka användningen, säger Marie Nordén.