Bilbrottsligheten fortsätter att öka

Brottsligheten har minskat i Sverige de senaste åren – i antal. Men kostnaden för försäkringsbolagen är densamma, vilket tyder på att brotten är dyrare och kanske allvarligare. Brotten styrs också av efterfrågan, vilket leder till att vissa typer av brott minskar medan andra ökar.

Förra året skedde totalt 61 289 bil- och bildelsstölder. På två år har antalet brott kopplade till bilar ökat med elva procent, eller 6 185 stölder. Det visar ny statistik från If som presenterades i samband med deras årliga rapport ”Bilbrottsbarometern”. Siffran för hur många av dessa brott som klaras upp är i princip obefintlig och kostnaden för försäkringsbranschen uppskattas vara 600–800 miljoner kronor varje år.

– Sverige har blivit ett smörgåsbord för en organiserade brottsligheten. Tillgängligheten för brottsnätverken är för hög och de låga straffsatserna är inte avskräckande. Det är praktiskt taget riskfritt att begå dessa brott här, säger Ann Hassel Tano, utredningschef på If.

Problemet med det ökande antalet stulna katalysatorer från bilar fortsätter också, under januari och februari skedde 20 procent fler katalysatorstölder jämfört med 2021. Och redan i fjol skedde en kraftig ökning, vilket Teknikens Värld har rapporterat om flera gånger. Totalt har katalysatorstölderna ökat med 10 000 procent sedan 2020, menar If.

– Vi måste fortsätta jobba med det här. Det kostar pengar och det skapar framför allt en otrygghet för medborgare, säger Ann Hassel Tano.

LÄS OCKSÅ: Komplexa och kostsamma katalysatorstölder 

Ungefär 90 procent av bilstölderna begås av internationella stöldligor och den största delen av det stulna godset förs utomlands, vilket är känt sedan länge. Många aktörer vill se en förändring på det och i somras började en ny lag gälla, nämligen att tullen fick ökade befogenheter. Tidigare fick inte tullen ingripa om de stötte på stöldgods som var på väg ut ur landet, vilket de med det nya regelverket nu får. Men det gäller bara om de stöter på gods vid tullen och de måste kontakta polismyndigheten först. If menar att det nya regelverket inte räcker.

– Vi vill se en utredning gällande en ny nationell gränsmyndighet som bara fokuserar på det här. I Finland har man sett goda resultat av en sådan. Det måste också finnas hårdare straff för människor som begår många brott, och vi behöver möjligheten att lagföra internationella ligor som kommer hit och stjäl, säger Ann Hassel Tano.

LÄS OCKSÅ: Toyota stöldskyddsmärker katalysatorer

Alla är rörande överens om att den organiserade brottsligheten och problemet med att internationella ligor härjar i Sverige är för kostsamt och otryggt. Vissa vill se ännu hårdare straff, både för bilbrottsligheten och för de som begår många brott. Andra menar att tullen bör få mer befogenheter att ingripa när stöldgods är på väg ut ur landet, antingen genom ny teknik som ansiktsigenkänning och snabb avläsning av registreringsskyltar, eller genom mer resurser i form av personal och mer samarbete med andra myndigheter. Än så länge är det olagligt i Sverige på grund av GDPR, så det återstår att se vad diverse utredningar kan leda till. Det pågår nämligen flera sådana, men de ska inte presenteras förrän nästa år.