”Bilpolitik kan inte utgå från Södermalm i Stockholm”
Alla frågor kring bil och bilägande i Sverige har blivit extra heta diskussionsämnen under senaste året, det har resulterat i ett speciellt bilnätverk i riksdagen. Nätverkets ordförande Sofia Westergren och Kjell Jansson vill aktivt arbeta för att bilen ska vara kvar i det svenska samhället.
Vi träffas på Donnersplatsen – själva hjärtat av all aktivitet under politikerveckan i Almedalen. Och det är inte svårt att hitta politiska frågor om bilar som engagerar. Sofia Westergren sitter i riksdagen för moderaterna och distriktet Västra Götaland. Hon är ordförande i det nya bilnätverket som bildades i vintras. Partikamraten Kjell Jansson, från Stockholm, är med i samma nätverk. Sofia är dessutom med i finansutskottet och Kjell i skatteutskottet vilket gett en bra inblick i hur bilen hanteras i beslutsprocessen.
– Bilen är vårt största frihetsverktyg i dag och stora delar av Sverige klarar sig inte utan bil. Då kan vi inte ha en politik som utgår från Södermalm i Stockholm och tro att det ska fungera i hela landet, säger Kjell Jansson med tydlig adress till miljöpartisten och trafikborgarrådet i Stockholm, Daniel Helldén, som under vår intervju befann sig ett par hundra meter bort.
Jag nämner att Helldén strax före vår intervju återigen nämnt att han inte vill att så många ska äga bil eftersom de som äger bil också använder bilen mer.
– Men varför ska samhället bestämma vem som ska få röra på sig och resa, det förstår jag inte, säger Sofia Westergren upprört.
Vilken är den viktigaste frågan för bilnätverket just nu?
– Det första är att vi har en straffbeskattning på drivmedel med en orimligt hög andel som är skatt och att dieseln är dyrare än bensinen i Sverige, det är fel. Vi snedvrider konkurrensen för våra företagare mot övriga Europa och övriga världen, säger Sofia Westergren.
Men är det inte bra att skatten är med och styr så att vi belastar miljön lite mindre?
– Våra utsläpp i det här landet är några promille globalt sett. Bilismen står sedan för otroligt lite och att vi då gör en sån här snedsits för våra egna företag och oss själva är dåligt för landet och för vår ekonomiska utveckling.
Ni vill alltså ta bort indexhöjningen av skatten på bensin och diesel?
– Det vi bidragit till är att ta bort överindexeringen och nu sänks ju priset på drivmedel med 15 öre. Det är inte så mycket utan den behöver ner ytterligare.
Bensinupproret som var aktuellt under våren är det ett bevis på den här snedvridna beskattningen?
– Det är ett bevis också för ett stort missnöje ute på landsbygden, säger Kjell Jansson.
– Bensin- och dieselpriset har gjort att bägaren har runnit över. Det finns ett missnöje över mycket och vi måste bevaka bilisternas intressen både när det gäller investeringar i infrastruktur, bränsleskatter och sedan kommer biltillverkarna att tillverka bilar som är miljövänliga, annars kommer de inte att sälja några bilar. Det behöver inte riksdagen lägga sig i, för det sköter marknaden.
Ni vill alltså inte ha någon typ av subventionering eller straff för att styra mot olika bränslen?
– Hellre subventioner som ett incitament till att gå över till mer hållbart men att göra den straffbeskattning som nu sker utav landsbygden, det tycker vi är fel.
Kjell Jansson vill skrota hela det nya bonus/malus-systemet för fordonsskatt som infördes för ett år sedan och som har påverkat försäljningen av nya bilar under de senaste tolv månaderna. Jansson vill gå tillbaka till ett rakt skattesystem där skatten avgörs av bilens vikt.
– Hela bonus/malus-systemet straffbeskattar företagare och entreprenörer som måste ha små lätta skåpbilar för att kunna frakta sina grejer, verktyg och gods. Det är absurt, näringspolitiskt helt fel.
– Jag tycker inte att man ska ha straffbeskattning utan du betalar skatt för bränslet och du betalar fordonsskatt beroende på tjänstevikt, den ordningen fungerade bra och vi borde gå tillbaka till det vi hade under flera år.
Ni vill alltså skrota hela bonus/malus-systemet?
– Ja, det är högst rimligt. Det har fungerat bra sedan lång tid tillbaka. Vi behöver också göra en översyn av budgeten så att de pengar som bilisterna betalar in i vägtrafikskatt och bränsleskatt måste också återinvesteras i infrastruktur, det görs inte i dag i tillräckligt stor omfattning.
Om vi tittar lite in i framtiden så kommer fler bilar att köras på el och det kommer då inte in lika mycket pengar i bränsleskatt. Har ni något förslag på hur staten ändå ska få in de pengarna, det har pratats om en generell kilometerskatt för bilar?
– Det är egentligen så enkelt att de pengar man får in gör man något vettigt utav och kommer inte pengarna in så får man ju skära i kostnaderna, säger Sofia Westergren.
– Sedan återstår det att se, jag är inte så övertygad om att det kommer så många elbilar som man säger, fyller Kjell Jansson i.
Riksdagens bilnätverk är tvärpolitiskt och Kjell Jansson och Sofia Westergren ser gärna att alla partier i riksdagen ansluter sig.
– Det här är riksdagens bilnätverk och inte moderaternas. Vi kommer att få svårt att få med två av partierna men jag är optimist, vi har många som är på väg in och vi ska ha vår nästa träff i höst, säger Kjell Jansson.
Kommentera artikel
Teknikens Värld erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se