Bortglömda bilmärken del 3

Antalet aktiva bilmärken i dag är stort, men hur är det med de gamla och bortglömda. Vilka är de och hur lyder deras historia? I en serie artiklar går vi igenom bilmärken som i vissa fall finns kvar i minnet men som många gånger är helt bortglömda.

Du som missade del ett och del två kan läsa dessa via länkarna. I del tre nedan listar vi ytterligare fem bortglömda bilmärken.

Glas

Land: Tyskland

Grundat: 1883

Nedlagt: 1969

Inte många känner till tyska familjeföretaget Hans Glas GmbH som grundades 1883, en verkstad för reparation och tillverkning av jordbruksmaskiner. Inte heller är det många som känner till skotertillverkaren Glas med modellen Goggo-Roller. Nu gick det säkert upp ett ljus för många av er. Just det, Goggomobil (bilden). Det var Glas som tillverkade den lilla bilen som var tänkt för familjer med fyra medlemmar. Den tillverkades från 1955 och 14 år framöver i olika utföranden, men gemensamt för alla var luftkylda, tvåcylindriga tvåtaktare på 250, 300 respektive 400 kubik – monterade bak.

Glas hade fler modeller på sin lyra, bland annat GT som under 1967 blev en BMW-modell efter att just BMW köpt upp Glas i slutet av 1966.

Alvis

Land: England

Grundat: 1919

Nedlagt: 1967

Brittiska Alvis Car and Engineering Company grundades 1919 av Thomas George John och var en av väldigt många biltillverkare som hade sin bas i Coventry. De första två åren hette företaget T.G. John and Company och tillverkade bland annat stationära motorer och skotrar. Efter ett logotypbråk ändrades både logotypen och namnet till Alvis.

Alvis byggde flertalet vackra bilar (och tävlingsbilar) som tack vare en ståtlig, hög grill nästan kan misstas för att vara Rolls-Royce. Mest känd är kanske modellen Alvis TE21 (bilden) som tillverkades mellan 1963 och 1966, en modell som är snarlik Facel Vega till utseendet

Ett dotterbolag till Rover tog över kontrollen av Alvis 1965, året innan märkets sista modell – TF21 – såg dagens ljus. Kort därefter kom British Leyland in i bilden och stoppade allt vad biltillverkning hette 1968. Senare blev Alvis en tillverkare av militärfordon och finns än i dag men ingår i den gigantiska brittiska försvarskoncernen BAE Systems.

Talbot-Lago

Land: Frankrike

Grundat: 1935

Nedlagt: 1960

Här är en historia vi egentligen inte borde ge oss in i eftersom den är så oerhört rörig. Talbot-Lagos historia börjar redan 1903 i och med grundandet av Talbot i England, alltså inte i Frankrike som många tror. Dock ska det tilläggas att Talbot, som får början hette Clément-Talbot, var franska bilar av märket Clément-Bayard som importerades till det brittiska öriket. Under första världskriget och efterföljande år tillverkades Talbots modeller både i Frankrike och England, även efter Darracqs övertagande 1919 som gav företaget namnet Talbot-Darracq. Ett år senare slogs Talbot-Darracq ihop med Sunbeam och plötsligt hette biltillverkaren Sunbeam-Talbot-Darracq med produktion i både England och Frankrike.

Sunbeam-Talbot-Darracq höll sig mer eller mindre intakt till mitten av 1930-talet. 1935 kollapsade företaget och väldiga Rootes Group köpte upp resterna och styckade av vissa delar. Det är först nu som Talbot-Lago kommer in i bilen.

Den franska delen av Talbot köptes av italienaren och tillika ingenjören Antonio Lago, tidigare major i italienska militären men som sedan flytt till London för att undkomma Mussolinis fasciststyre.

I Anthony Lagos, han bytte stavning till en mer engelskklingande variant, regi skapade Talbot-Lago många i dag klassiska och eftertraktade modeller som ibland säljs för flera miljoner dollar. Några av dem är strömlinjeformade T150C (bilden), stora T26, sportiga Baby (fanns i två olika versioner på var sin sida om andra världskriget) och vackra GT-coupén America som med sin BMW-V8 kom mot slutet av Talbot-Lagos era.

Vad många inte har koll på är att Talbot-Lago, som under åren tillverkade många fina tävlingsbilar, deltog i första världsmästerskapet i Formel 1 1950. Man deltog med inte mindre än fem exemplar av den vackra, ljusblå T26C-bilen.

1959 gick Anthony Lago med på ett bud som Simca hade lagt på hans företag och Talbo-Lago förpassades därmed till historien. Simca köptes senare upp av Chrysler som också köpte Rootes Group vilket gjorde att de brittiska och franska grenarna av Talbot än en gång möttes. 1978 sålde amerikanerna Simca till nybildande PSA Peugeot Citroën och därför är Talbot i deras ägo än i dag.

O.S.C.A

Land: Italien

Grundat: 1947

Nedlagt: 1967

O.S.C.A, som står för Officine Specializzate Costruzione Automobili, är kanske okänt för den stora massan, men människorna som skapade detta bilmärke är verkligen inte okända. Det var nämligen tre bröder vid namn Ettore, Ernesto och Bindo som skapade O.S.C.A. I efternamn hette de Maserati. Just det, de var tre av de totalt sju Maserati-bröderna varav fem var med att skapa Maserati. 1937 sålde familjen Maserati sitt företag till en annan familj – Orsi med Adolfo i spetsen. I samband med försäljningen förband de sig till att jobba för Maserati under Adolfo Orsis ägo under tio år. 1947 var de fria igen och startade genast O.S.C.A i Maseratis gamla tillhåll utanför Bologna (Maserati hade då flyttat till Modena).

O.S.C.A tillverkade främst sportvagnar för tävling inom olika klasser. Deras första bil var Maserati Tipo 4 cilindri, MT4 (bilden), som hade en fyrcylindrig motor på 1 100 kubik som delvis baserades på komponenter från Fiat. Självaste Sir Stirling Moss har framgångsrikt tävlat i en MT4 (som fanns i en mängd olika versioner under årens lopp).

O.S.C.A hann med att vara delaktiga i världsmästerskapet i Formel 1 under 1950-talet innan de tre Maserati-bröderna valde att sälja sitt företag till Giovanni Agusta och hans motorcykelfirma MV Agusta. Bröderna fortsatte att jobba för Agusta några år innan O.S.C.A-eran såg sitt slut 1967.

Edsel

Land: USA

Grundat: 1956

Nedlagt: 1959

Edsel är mest känt för bilar med en minst sagt annorlunda front (fanns dock också normala Edsel-fronter). Mindre känt är att Edsel skapades då Ford ville ha ett prisvärt alternativ till konkurrenten General Motors populära Oldsmobile. Planerna började smidas redan under 1940-talet men det var först 1955 som alla pusselbitar föll på plats och ett beslut togs. Från början hade man inget namn på bilen och företaget, man använde sig därför av benämningen ”E Car” vilket stod för experimentell bil. Kort därefter bestämde man sig för att hedra Edsel Bryant Ford, Henry Fords son och tillika vd för Ford Motor Company från 1919 till hans död 1943. Det nya bilmärket skulle därmed heta Edsel.

Ford slog på stort med bland annat tv-shower, kaxiga reklamkampanjer och mycket annat extravagant. Optimismen hos Ford spirade, de var övertygande om att Edsel var bilmärket och bilarna som folket hade gått och väntat på. Allt var upplagt för succé, men icke.

Hela sju modeller byggdes under den korta period som Edsel fanns, bland annat Pacer som vi ser på bilden. Första året såldes 63 110 bilar, långt under förväntningarna. Till 1959 överlevde endast två modeller, Ranger och Corsair. I november det året togs beslutet att lägga ned Edsel efter ungefär 116 000 sålda bilar, mindre än hälften av vad Ford planerat. Totalt byggdes 118 287 bilar under märket Edsel.

Edsel är något av ett svart stycke i Fords historia och den främsta förklaringen till misslyckandet sägs ligga i designen. Det amerikanska folket tog aldrig till sig av de utstickande formerna.

Är det något av bilmärkena ovan som du minns eller har någon relation till? Det är fritt fram att plocka fram gamla minnen och berätta för oss andra med en kommentar.