Brist på vägsalt ger halare vägar

Den tidiga och hårda vintern sätter sina spår i den svenska trafiken, bland annat i form av svårare halkbekämpning av vägarna. Anledningen: det råder brist på vägsalt. Och några nya saltleveranser med båt från exempelvis saltgruvorna på Sicilien får vi snällt vänta på då Sverige inte är i ensamt behov av de vita kristallerna som smälter snö och is.

– De säger som det är att de kan bara leverera det de lovat. Så även om vi förhandlar prismässigt så får vi inte fram mer salt. I vissa fall kan vi lyckas, men det är inte lätt, säger Pär-Olof Dahlberg, kategoriansvarig för salt på statliga Svevia, till SR Ekot.

Halkbekämpning med salt har hög prioritet i större delen av Europa som lamslagits av snöoväder den senaste tiden. Främst är det stora länder med mycket trafik som har hög saltförbrukning och tär på de europeiska lagren, exempelvis England och Tyskland.

Det vägsalt som finns kvar i Sverige måste nu omfördelas från främst norra delarna av landet till de södra. Därefter måste vägnätet ses över och för Trafikverket gäller det att prioritera vilka vägar som är i störst behov av halkbekämpning med salt.

– Det är flera parametrar som spelar in när vi väljer vilken halkbekämpningsmetod vi använder. Naturligtvis var de ligger och hur ser bristsituationen ut där. Men också vilken typ av väg är det och vilken trafikmängd är det, säger Jan Pettersson, avdelningschef för drift och underhåll av vägar på Trafikverket.

Jan Pettersson ser ändå en möjlig lösning på problemet, och det är att högre makter ser till att det blir kallare väder. Då biter inte saltet som verkar ned till 7-8 minusgrader. Blir det kallare är det sand som gäller och det är något som det finns gott av i Sverige.

SMHI och andra väderinstitut kan i sina prognoser inte se något slut på det vinterväder som nu råder, så att önska sig plusgrader – som också skulle lösa problemet – känns avlägset.