Dåliga vägmarkeringar får assistanssystem att krångla

Inom EU uppgraderades de generella säkerhetsföreskrifterna för vilka avancerade förarstödssystem (ADAS) som ska vara standard i våra fordon. Reglerna trädde i kraft den 6 juli i fjol och ställer krav på att nya bilar bland annat ska vara utrustade med farthållare som kan anpassa sig efter gällande hastighetsbegränsning, varning för hinder vid utbackning och system för filhållningsassistans. 

Målet är att ”rädda över 25 000 liv och undvika minst 140 000 allvarliga skador år 2038”, enligt EU-kommissionen. Men det kräver att vägmarkeringarna kan uppfattas av bilarnas kamerasystem. Systemen för filhållningsassistans förlitar sig på tydliga vägmarkeringar, något som tyvärr är en bristvara. 

Branschtidningen Motormagasinet berättar i ett reportage att det saknas pengar för att underhålla vägmarkeringarna i Sverige. Problemet är att användningen av dubbdäck sliter hårt och livslängden på vägmarkeringarna ligger på cirka två år. Som jämförelse nämns Skottland där livslängssiffran är sju år. 

Trots att Trafikverkets vägmarkeringsbudget för de statliga vägarna har blivit större de senaste åren och i dag ligger på cirka 330 miljoner kronor per år, räcker det inte till. Kostnaderna har ökat i samma takt, och därför har antalet nya vägmarkeringar inte ökat. 

– I dag har vi för lite pengar i förhållande till det årliga slitaget, vilket påverkar vägmarkeringarnas synbarhet och möjlighet till att stödja ADAS-systemen negativt, säger Ulf Söderberg, nationell samordnare vägmarkering på Trafikverket, till Motormagasinet. 

Samtidigt finns det en ljusning. Nya, prestandaklassade material med större slitagetålighet håller på att fasas in, efter att ha testats i ”trafikala förhållanden”.