Därför avslöjar polisen när de utför extra kontroller i trafiken

Varje gång det skrivs om polisens olika trafikinsatser på svenska vägar reagerar ni läsare och besökare – och vid en granskning av polisens olika Facebook-konton syns det snabbt att exakt samma kommentarer och frågor återfinns där. Varför informerar polisen om sina kontroller, hur effektiva är de, finns det inte annat att lägga pengarna och tiden på, är det samma sorts polisarbete över hela landet?

För att reda ut detta lät vi en oberoende expert svara på ett antal frågor. Du känner garanterat igen honom, Ruben Börjesson är nämligen inte enbart en viktig del av Teknikens Världs redaktion sedan många år, han har också jobbat som trafikpolis i 45 år samt som utbildare inom skydd och säkerhet för transporter.

Under åren här på Teknikens Värld har han svarat på trafikfrågor från er läsare och besökare i många år och hela tiden hållit sig uppdaterad om nya trafikregler och bestämmelser. Det är inte många i Sverige som har full koll på båda sidorna av polisens trafiksäkerhetsarbete, men Ruben Börjesson är en av dem.

Vem planerar och bestämmer innehållet i polisens trafikveckor?

– Den europeiska trafikpolisorganisationen TISPOL står bakom innehåll och antal veckor. De genomförs alltså samtidigt i de flesta av Europas länder. Sverige har ändrat lite nationellt och tagit bort bältesveckorna till förmån för ytterligare en alkoholutandningsprovsvecka och en hastighetsvecka. I Sverige anser man sig nämligen vara ”i hamn” gällande användningen av bilbälte. Det har klagats lite på det från TISPOL, att man inte gör som det varit bestämt, men Europas länder är på lite olika nivå.

Varför informerar polisen om de nationella trafikveckorna? Det gör ju att färre rattonyktra och fortkörare åker dit, när bilisterna är beredda på att det är poliser ute på svenska vägarna. Och de gånger fokus är att få stopp på kriminella – då blir det ju en slags annonsering att de kriminella ska hålla sig hemma.

– Polisen har två roller. Nummer ett, som många glömmer, är att förebygga. Man ska alltså se till att folk inte kör för fort, kör onyktra och att de kriminella är rädda för att förflytta sig. Det är polisens preventiva del. Att ”annonsera” i tidningarna och vara ute på tider när man har tid. Alltså kanske en tisdag förmiddag när man förväntar sig att alla ska vara nyktra. Vid sådana kontroller stoppar man slumpmässigt och man får en rattfyllerist på ungefär 550 stoppade bilar.

– Så har vi en repressiv del också, nummer två, och det är att sätta fast rattfyllon, fortåkare och fånga kriminella på väg. Framförallt politiker och journalister har dock glömt nummer ett och klagar på att den repressiva delen inte blir tillräckligt effektiv. Även en del polischefer har glömt bort den delen vad det gäller trafik. ”Sätt fast så många som möjligt” tror de är huvudmålet. För andra polisiära problem pratas det ofta om att förebygga och skapa trygghet, men just nu är det glömt i trafiken.

Är det stor skillnad på hur polisen jobbar med olika sorters trafikveckor? Nykterhet, fortkörning, brott på väg (stoppa kriminella)... Eller är det i stort sett samma poliser som gör i stort sett samma insatser?

– Ja, det är skillnad. Nykterhets- och hastighetskontroller kan göras av ”vanlig” personal i yttre tjänst, alltså inte bara trafikpoliser. Och så görs det. Däremot jaga kriminella är ett kapitel för sig. Där krävs mycket spaning och kontakter mellan poliser runtom i landet. Det finns inte så många kriminella ute på vägen att man kan skicka ut en polispatrull och tro att de fångar några. Spaning och kontakter mellan poliser på rätt nivå är modellen som fungerar. Det funkar på en del ställen under begränsad tid, men inte över hela landet. Där snackar poliserna mer än vad de gör, vilket kanske har en preventiv funktion men man fångar inte så många. Däremot tas det en del kriminella i den normala trafikövervakningen.

Jobbar polisen med trafikveckorna på samma sätt i hela Sverige, eller är det stora skillnader beroende på var i landet man befinner sig?

– Om man har tid så jobbar man ungefär lika runtom i landet. Men du kan tänka dig att det är svårt för region Syd att styra om styrkorna för att under en vecka jobba med nykterhet och hastighet när det smäller runt knutarna och alla jobbar med de brotten. När man tittar på det redovisade resultatet av trafikveckor/insatsveckor så är det stora skillnader i landet. Någon extra resurs finns inte. Det är samma poliser som skall räcka till allt.

Är det verkligen fler poliskontroller ute på vägarna under insatsveckorna eller är det bara vad polisen vill att vi ska tro?

– Det kan vara så att de vill att ni ska tro det. Och det är en del i det preventiva arbetet. Jag skulle vilja påstå att viljan finns att utföra det man bestämt men inte kapaciteten.

– Kollade i Region Öst, Sörmland, Östergötland och Jönköpings län, de har närmare 300 poliskontroller en sådan här insatsvecka. Det är knappt dubbelt så många som under en normal vecka.

Är polisens trafikkontroller ett effektivt sätt att få stopp på fortkörningar, rattonykterhet och kriminella på väg? Eller är till exempel fartkameror och andra polisinsatser bättre?

– Trafiksäkerhetskamerorna är ett effektivt sätt att minska antalet dödade och svårt skadade. De är placerade på rätt vägar och någorlunda rätt platser. Men de tar inga rattfyllerister och inga kriminella. Kameraövervakningen är dyr, men anses vara värd pengarna som den är utformad nu. Kameror placeras på det statliga vägnätet, men det finns krafter som vill att de ska finnas på det kommunala också. Alltså i tätorter vid skolor till exempel. Där kommer effekten inte att bli så stor. Det går inte att minska olyckorna där det redan är i stort sett noll.

– Alkoholutandningsprov är ett bra sätt att förebygga rattfylleri. Den forskning som finns säger att det är värt pengarna. Om man stoppar två miljoner förare om året så når man max effekt. Teoretisk blir alla stoppade vartannat år då. All forskning styrker det. Men polisen har ”pressats” att minska den preventiva delen och antalet prov minskar drastiskt. Minskningen är så drastisk och kommer att vara nere i noll antal 2021 från drygt två miljoner för 5-6 år sedan. Internationellt sett är rattfyllerister ovanliga på svenska vägar trots att vi har den lägsta promillegränsen i världen.

– Poliser som komplement när det gäller hastighetskontroller är bra, men i verkligheten minskar antalet kontroller och man pressas också till att inte stå på de vägar och ställen där man gör bäst nytta. Det man tror på nu och som jag också tror på, är ”20 minuters kontroller” Korta ”tillslag” på platser där folk klagat och/eller där många ser att polisen har hastighetskontroll. Det är bättre än ingenting.

Ruben Börjesson avslutar med att förklara varför trafikbevakningen minskar:

– Man ska ha klart för sig att polisen lägger mindre och mindre resurser på trafik och det är ganska naturligt. Vi är oftast i topp tre i världen när det gäller trafiksäkerhet. Gängbrottslighet, sprängningar, bedrägerier, med mera – där slåss vi om jumboplatsen. Var ska då resurserna satsas?