Den moderna fartkameran fyller 10 år
En av Sveriges mest hatälskade prylar fyller jämnt i år – trafiksäkerhetskameran, eller fartkameran som de flesta av oss kallar den.
I år är det tio år sedan den automatiska trafiksäkerhetskameran gjorde entré i Sverige. Den första ATK-kameran (automatisk trafiksäkerhetskontroll) sattes upp 2006 vid riksväg 50 i närheten av Askersund. Sedan dess har det rullat på och i dag finns det cirka 1 500 fartkameror, som är det folkligare namnet på trafiksäkerhetskamerorna, utplacerade längs flera hundra mil svensk väg. Dessutom finns det 15 mobila fartkameror som kan placeras där de behövs för stunden, exempelvis utanför skolor eller vid vägarbeten.
Fartkameror fanns det redan under 1980-talet, men de var allt annat än automatiserade. Då var det kantiga plåtskåp på stolpar och det var bara var tionde skåp som innehöll kamerautrustning. I dag innehåller alla fartkameror kameror, dock är inte alla aktiverade samtidigt. Från Rikspolisstyrelsens ATK-central i Kiruna styrs vilka kameror som ska vara aktiverade och när. ATK-sektionen består av omkring 60 personer som förutom kamerorna även hanterar fortkörningarna som registreras.
Fartkamerans innehåll
Mätsystemet i fartkameran består av:
• En radarsensor för att mäta hastigheten.
• En fotoblixt.
• En kamera som fotograferar fordon, förare och registreringsskylt.
• En dator för att styra funktionerna och för att överföra bild- och mätinformation.
Svenskarnas inställning till fartkamerorna är tudelad. Vissa gillar inte alls plåtskåpen längs vägarna utan vill hellre se fler poliser ute i trafiken. Andra är positiva till de teknikfyllda stolparna som enligt statistiken årligen räddar cirka 20 liv och 70 personer från att bli allvarligt skadade. Enligt undersökningar är 70 procent av svenskarna positiva till kamerorna. Mest positiva är äldre kvinnor, minst positiva yngre män.
Med dessa siffror har det visat sig att svenskar är mer positivt inställda till fartkameror än vad personer i utlandet är.
I somras hade vi här på teknikensvarld.se en undersökning om besökarnas inställning till fartkamerorna. Av knappt 1 200 svarande ville 44 procent att alla fartkameror i Sverige skulle tas ned. 36 procent ansåg att de 1 500 som finns i Sverige i dag är tillräckligt många och 20 procent ansåg att fler fartkameror är på sin plats.
Fartkamerornas främsta uppgift är att få ned hastigheten längs med valda, inte sällan olycksdrabbade, vägsträckor och det lyckas de med. Det är därför som det i Sveriges skyltas längs vägarna när en fartkamera är i ankommande.
Enligt mätningar håller 98 procent hastigheten, inklusive en säkerhetsmarginal på 6 km/h (dvs 76 km/h på en 70-väg). En annan uppgift som fartkamerorna sägs ha är att sänka bullernivåer och utsläppen från fordon.
Skulle man fotograferas av en fartkamera innebär det ofta, men långt ifrån alltid, att man har en fortkörningsbot på mellan 1 500 och 4 000 kronor som väntar. Vill det sig illa kan man även bli av med körkortet.
Att man inte alltid åker fast trots en hastighetsöverträdelse förbi en fartkamera kan bero på flera saker. Dels kan fartkameran vara inaktiv för tillfället, men det kan också vara så att bilden som kameran tar av dig och din bil inte är tillräckligt bra. Förare och/eller fordon går helt enkelt inte att identifiera varje gång.
Över en halv miljon foton tas årligen av fartkamerorna i Sverige och i över 250 000 av fallen inleder polisen ett ärende. Av denna kvartsmiljon ärenden lagförs ungefär 35 procent varav det vanligaste är just böter. Vid grövre brott skickas ärendet vidare till åklagare.
I dag har vi alltså omkring 1 500 fartkameror i Sverige, en siffra som inte kommer att stå sig särskilt länge till. Nyligen tog Trafikverket beslutet att det ska uppföras ytterligare 700 kameror längs de svenska vägarna innan 2019 års utgång. Då ska vi alltså ha totalt 2 200 fartkameror i landet.
Varje fartkamera kostar cirka en halv miljon kronor att köpa in och montera upp. Det betyder att dagens 1 500 fartkameror i runda slängar har kostat de svenska skattebetalarna 750 miljoner kronor.
Hur systemet med fartkamerorna fungerar kan du se i klippet nedan (SVT:s Veckans brott). Notera att flera av siffrorna som uppges i filmen, som är från 2011, är inaktuella.
Stora delar av informationen ovan är hämtad ur Polismyndighetens tidning Svensk Polis nummer 5/2016.
LÄS OCKSÅ: Kan fartkameran mäta farten vid omkörning?
https://youtu.be/Qyu1zT_NPnAGilla på Facebook för fler videoklipp!
Kommentera artikel
Teknikens Värld erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se