Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa teknikensvarld i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Elbilars batterier påverkar klimatet kraftigt

En ny rapport belyser den påverkan på klimatet som tillverkningen av elbilsbatterier utgör. Att tillverka ett endaste elbilsbatteri motsvarar många tusentals mils körning med en bensin- eller dieselbil.

Elbilar är en del av framtiden. Vid körning är en av fördelarna att avgaser saknas och därmed är klimatpåverkan – vid körning – väldigt liten. Laddar man dessutom batterierna med klimatsmart elektricitet blir konceptet ännu bättre. Men är elbilen så väldigt klimatsmart som den ofta utmålas till att vara? Både ja och nej. Själva tillverkningsproceduren är, precis som för icke eldrivna bilar, kostsam sett till utsläppen och då inte minst själva batteritillverkningen.

Enligt en ny rapport sammanställd av IVL Svenska Miljöinstitutet för Energimyndighetens och Trafikverkets räkning är batteritillverkningen så pass energikrävande att elbilens klimatnytta delvis försvinner.

– Elbilar och laddhybridbilar har stora fördelar jämfört med bensin- och dieselbilar, speciellt när det gäller lokala utsläpp och bullernivåer. Men det är också viktigt att titta bakåt och minimera miljöpåverkan i produktionsledet, säger Lisbeth Dahllöf, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, som tillsammans med sin kollega Mia Romare har granskat litteratur över växthusgasutsläpp och energiförbrukning vid produktion och återvinning av litiumjonbatterier för lätta fordon.

Enligt deras sammanställning släpps det i genomsnitt ut 150 till 200 kilo koldioxidekvivalenter per tillverkad kilowattimme batteri för lätta elbilar (t ex personbilar). För en elbil med ett batteri på 30 kWh innebär det mellan 4,5 och 6 ton koldioxidutsläpp vid enbart tillverkningen av batteriet. För en elbil med ett batteri på 100 kWh betyder det att mellan 15 och 20 ton koldioxid släpps ut under tillverkningsprocessen. Beräkningarna är baserade på mellan 50 och 70 procent fossil andel i elmixen som används vid produktionen.

– Resultaten visar att man bör tänka på att inte välja en elbil med större batteri än nödvändigt. För framtiden är det viktigt att produktionen av elbilsbatterier sker så energisnålt som möjligt och med tillförsel av el utan eller med små koldioxidutsläpp, säger Mia Romare.

För att siffrorna ska bli mer lättbegripliga och ställas i ett sammanhang gör vi nedan några uträkningar på hur långt man kan köra olika bensin- och dieseldrivna bilar innan man når upp till samma mängd koldioxidutsläpp. Alla uträkningar bygger på de officiella siffror som biltillverkarna presenterar, det vill säga utsläpp baserade NEDC-körcykeln (blandad körning) som snart kommer att bytas ut. Trots att den europeiska körcykeln (NEDC) är förlegad och många gånger direkt felaktig i jämförelse med verkligheten ger beräkningarna ändå en intressant och mer eller mindre korrekt jämförelsebild.

Jämförelseexempel 1

Att tillverka ett batteri på 100 kWh, i dag är det endast Tesla som erbjuder den kapaciteten, resulterar alltså i att 15-20 ton koldioxid släpps ut i atmosfären. En Mercedes E 220 d (diesel) släpper ut 102 gram koldioxid per kilometer vilket innebär att den vid blandad körning kan färdas mellan 14 706 och 19 608 mil för att nå upp till de 15-20 ton som elbilens batteri kräver vid tillverkningsprocessen.

En Mercedes E 200 (bensin) släpper ut 140 gram per kilometer. Det betyder att den kan köras mellan 10 714 och 14 286 mil för att nå upp till 15-20 ton koldioxid.

Till och med värstingen i E-klassfamiljen, Mercedes-AMG E 63 S 4Matic+ (bensinbil med 612 hk), kan köras många tusen mil innan den når upp till koldioxidnivåerna som krävs för att tillverka ett 100 kWh-batteri. Med 199 gram per kilometer blir det mellan 7 538 och 10 050 mil.

Jämförelseexempel 2

Om vi i stället räknar på ett mindre elbilsbatteri, exempelvis Volkswagen e-Golf som numera har 35,8 kilowattimmars kapacitet, blir jämförelsen som följer. Tillverkningen av batteriet kräver koldioxidutsläpp på mellan 5,37 och 7,16 ton enligt beräkningsmetoden som nämnts tidigare i artikeln.

Det betyder att en Volkswagen Golf 1,0 TSI DSG (bensin) som släpper ut 107 gram koldioxid per kilometer (blandad körning) kan köras mellan 5 019 och 6 692 mil innan nämnda utsläppsnivåer (5,37-7,16 ton) nås.

Motsvarande miltal för en Volkswagen Golf 1,6 TDI DSG (diesel) som släpper ut 102 gram koldioxid per kilometer är mellan 5 265 och 7 020 mil.

Med andra ord hinner bilar med förbränningsmotorer rulla åtskilliga mil innan de är har påverkat miljön och klimatet i samma utsträckning som enbart elbilsbatteriernas tillverkningsprocess gör.

Biltillverkning kräver stor energiåtgång

Det ska understrykas att tillverkningen av bilar med förbränningsmotorer är en process som även den belastar miljön kraftigt. Det finns en beräkningsmetod som säger att för varje 10 000 kronor i inköpspris för en bil släpps det ut 600 kilo koldioxid vid tillverkningen. Det innebär att en Mercedes E 220 d, som kostar från 394 900 kronor, släpper ut 23,7 ton vid själva tillverkningen av bilen.

Utifrån samma beräkning släpps det ut 12,9 ton koldioxid vid tillverkningen av en Volkswagen Golf 1,0 TSI DSG som kostar från 215 400 kronor.

Dock ska det tilläggas att tillverkningen av elbilarna också är energikrävande och resulterar i tunga koldioxidutsläpp. Ovan nämnda siffror för elbilarna berör endast tillverkningen av litiumjonbatterierna, till dessa måste läggas tillverkningen av övriga komponenter, exempelvis kaross, interiör, glas, elmotor och så vidare. Med andra ord ytterligare många ton koldioxid som släpps ut.

Vår artikel från i fjol, att en ny elbil är smutsigare än en gammal bensinbil, får i och med den nya rapporten en form av ytterligare bekräftelse. Den artikeln tar dock inte hänsyn till batteritillverkningsprocessens energiåtgång utan räknar rakt igenom på 600 kilo koldioxid per 10 000 kronor i konsumentpris.

Det måste också tilläggas att ovan siffror är baserade på hur det ser ut i dagsläget. Tekniken och utvecklingen går ständigt framåt och tillverkningsprocesserna förbättras. I framtiden kommer vi sannolikt att få se nya batteritekniker som kräver betydligt mindre energi vid själva framställandet.