Kinesiska Nio erbjuder redan i dag batteribytesteknik. Foto: Nio / Nio

Internationellt projekt för teknik för batteribyte

Batteribytesteknik kan sudda bort problemen med långa laddstopp. Nu drar ett internationellt projekt för tekniken i gång. Från Sverige deltar Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. 

Det sägs att en elmotor är överlägsen en förbränningsmotor, men en bränsletank är lika överlägsen ett batteri. Det har sin grund i att batterier har lägre energitäthet än bränslen och tar lång tid att ladda. 

Det senare har tillverkare som kinesiska Nio försökt gå runt genom att i stället för att ladda batterier erbjuda batteribyten. När batteriet är tömt kör man in på batteribytesstationen och får ett fulladdat batteri installerat på ett par minuter. 

Nu har det Internationella energirådet (IEA) beslutat att öka förutsättningarna för att tekniken med batteribyte, eller ”battery swapping” ska kunna bidra till en mer allmän effektivisering av elektrifierade transporter. Från svenskt håll har Energimyndigheten givit Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI i uppdrag att delta i samarbetet. 

– Vi ser att battery swapping används i allt fler tillämpningar, till exempel för motorcyklar, personbilar, lastbilar, båtar, drönare och arbetsmaskiner, säger Arne Nåbo, forskningsledare på VTI, i ett pressmeddelande. 

Speciellt ser VTI att batteribytesteknik kan komma att få betydelse för användare av elfordon som i dag har svårt att hitta bra laddlösningar. Man kommer också titta på hur tekniken kommer att påverka elnätet och på affärsmodeller för batteribyte.

– Vi hoppas att fler svenska organisationer tycker battery swapping är intressant och vill vara med och bidra. Vår ambition är att skapa en svensk referensgrupp, säger Arne Nåbo.

Inom samarbetet kommer man att definiera funktioner, delsystem och gränssnitt för batteribytesteknik i syfte att nå en internationell standardisering för tekniken som helhet. Man ska också undersöka hur tekniken kan vara ett stöd i utvecklingen kring förnybar energi, elnät och energilagring och göra livscykelanalyser för att få ett bättre grepp i frågor kring fotavtryck gällande koldioxidutsläpp och naturresurser. 

Men kanske handlar det främst om att genomföra ett internationellt tekniskt samarbete och etablera en plattform för tekniskt informationsutbyte mellan forskning och industri.