Foto: Patrik Lindgren / Teknikens Värld

Publika laddpunkter en bristvara

Fler elbilar i trafiken ställer krav på fler laddstolpar. Men Sverige har inte på långt när så många laddpunkter som behövs. Och det ser inte ut att bli bättre. 

Antalet elbilar på våra vägar ökar i rask takt. I mars stod de laddbara bilarna för över hälften av alla nyregistreringar och ungefär var tredje var en renodlad elbil. Under fjolåret ökade försäljningen av elbilar med 106 procent, enligt siffror från branschorganisationen Mobility Sweden. 

Men utbyggnaden av laddinfrastrukturen hänger inte riktigt med. Enligt Power Circle, som företräder elkraftsbranschen, ökade antalet publika laddpunkter bara med 23 procent i fjol.

Dagens Nyheter rapporterar att det i februari fanns 2 657 publika laddstationer med totalt 14 339 laddpunkter. Av dessa var 1 564 laddpunkter som erbjuder snabbladdning.

Men av dessa snabbladdare har cirka 800 en högsta laddeffekt om 50 kilowatt, vilket innebär att laddningen inte sker särskilt snabbt trots allt. Att ladda en Volkswagen ID.3 med 58 kilowattimmars batteri från tom till full skulle ta över en timme, även om laddningen skulle gå på full effekt hela tiden utan förluster.

Det finns aktörer som satsar på utbyggnad. Drivmedelsbolagen Circle K, OKQ8 och Preem har lanserat satsningar som skulle innebära cirka 2 100 nya laddpunkter vid befintliga drivmedelsstationer inom de närmaste åren. Tesla har för avsikt att expandera antalet laddpunkter i sitt proprietära Supercharger-nätverk med 30 procent, motsvarande cirka 200 laddpunkter, under de närmaste 12 månaderna. 

Men den takten räcker inte, enligt Power Circle. Enligt en rapport från dem kommer det att behövas inte mindre än 90 000 publika laddpunkter i Sverige år 2030. Under de närmaste åtta åren skulle det alltså behöva byggas mer än 10 000 laddpunkter per år för att uppnå målet.

Energimyndigheten, som ansvarar för nationell samordning av laddinfrastruktur, är inte lika benägna att nämna en exakt siffra på behovet. 

– Vi brukar säga att vi är väldigt försiktiga med att säga hur många publika laddpunkter det behövs. Däremot att det behövs fler än i dag, det är vi helt övertygade om, säger Anders Lewald, senior rådgivare på Energimyndigheten, till DN. 

Nu har också laddföretaget Monta gjort en sammanställning baserad på data från Elbilsstatistik.se som visar att Sverige också missar ett mål som EU satt upp om att erbjuda en publik laddpunkt per tio laddbara bilar. I stället finns i genomsnitt 20 laddbara bilar per laddpunkt, men det skiljer stort mellan länen. 

Värst är det i Stockholms och Uppsala län, med 37 respektive 36 laddbara bilar per publik laddpunkt. Det beror inte minst på att elbilsförsäljningen är stark i länen. Områden med få laddbara bilar har förhållandevis fler laddpunkter per bil, som i Jämtland och på Gotland där det finns tre respektive sju laddbara bilar per offentlig laddpunkt. 

– Det måste till stora åtgärder för att bryta status quo med ökande brist på laddpunkter, säger Marcus Enetjärn, Sverigechef på Monta, i ett pressmeddelande. 

För snart två år sedan beslutade regeringen också om att satsa 150 miljoner kronor över tre år på att bygga ut Sveriges nätverk av snabbladdare och täcka de så kallade ”vita fläckarna” på kartan där det inte finns någon infrastruktur för elbilar. Målet var att det på de stora vägarna ska finnas en snabbladdningsstation var tionde mil. 

Men totalt handlar det blott om 70 platser som har beviljats stöd och som kommer att tas i drift under året. Det kanske förbättrar möjligheterna att ta sig med elbil genom landet, men det räcker inte på långt när för att komma tillrätta med bristen på publika laddpunkter.