Så ser Dysons nedlagda elbil ut

Brittiska dammsugartillverkaren Dyson meddelade redan för fyra år sedan att de skulle ge sig in på elbilsmarknaden. Utvecklingen av en första Dyson-elbil tog snabbt fart och det pratades om att den skulle revolutionera elbilsområdet på flera punkter, inte minst skulle den vara utrustad med solid-state-batterier (batterier med fasta i stället för flytande elektrolyter).

Men hösten 2019 nåddes vi av beskedet att Dyson lägger ned projektet på affärsmässiga grunder. Det hela sades bli för kostsamt. Då hette det att det hade gjorts investeringar på uppemot 30 miljarder kronor samt att man hade försökt hitta en köpare som ville ta över projektet, dock utan att lyckas finna någon.

Trots att utvecklingen sades vara långt gången har vi aldrig fått se bilder på bilen. Det enda vi sett är diverse patentritningar som läckt ut på nätet.

Men nu får vi äntligen se vad världen går miste om i form av en dammsugartillverkades elbil. James Dyson, grundare och ägare till Dyson, berättar nämligen mer om bilen än vad som tidigare har varit känt och passar då på att visa några bilder. Det är The Times som har intervjuat honom.

James Dyson (som syns på bilderna) kallar elbilen för N526, en ungefär fem meter lång suv med plats för sju åkande. Det skulle kunna beskrivas som en konkurrent till Tesla Model X som även den har plats för sju personer.

Till det yttre är det några detaljer som sticker ut mer än något annat. Den kraftigt sluttande vindrutan beskrivs av Dyson som mer tillbakalutad än hos en Ferrari, och hjulen är rejält stora, faktiskt större än någon annan produktionsbils hjul. Dock får vi inte reda på hur många tum det rör sig om.

Insidan är även den unik på flera sätt. Instrumentbrädan är helt ren och något mätarhus finns inte. Inte heller har N526 en stor skärm à la Tesla. I stället finns all nödvändig information tillgänglig via en head up-display som projiceras framför vindrutan. Eftersom knappar och reglage ser ut att saknas kan vi misstänka att många av bilens funktioner var tänkt att bli röststyrda.

Stolarna har en speciell utformning. Inte bara är de väldigt tunna, nästan som skalstolar, utan har även en egendomlig design av dynorna, de är nämligen kraftigt segmenterade. Stödet för ländryggen i dessa stolar beskrivs som utomordentligt.

Den elektriskt drivna suven med en vikt på 2,6 ton skulle ha varit utrustad med två elmotorer på 200 kW vardera, alltså sammanlagt 544 hästkrafter. Trots sin vikt skulle 0-100 km/h ha avverkats på 4,8 sekunder. Toppfarten planerades till 200 km/h.

Mest imponerande siffermässigt är räckvidden som enligt Dyson skulle vara närmare 100 mil per laddning. Dock framgår det inte hur stora batterier man hade tänkt placera i den färdiga bilen.

Enligt James Dyson, som uppges ha en förmögenhet på cirka 200 miljarder kronor, har han investerat omkring sex miljarder kronor ur egen ficka i projektet som under de gångna åren har sysselsatt runt 500 personer. Enligt hans egna beräkningar skulle bilen ha behövt säljas för ungefär 1,8 miljoner kronor för att projektet skulle landa på plus minus noll.

Men alla investeringar är inte med säkerhet pengar i sjön. Han tror att Dysons forskning och utveckling av solid-state-batterier till elbilar skulle kunna intressera andra biltillverkare och därmed locka till köp i någon form.