Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa teknikensvarld i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator
Foto: Schwoaze

EU vill se hårdare krav på bilar – utsläppen ska sänkas med 40 procent

EU-parlamentet har röstat för att tuffa till kraven på nya bilar. Utsläppen från dessa ska sänkas med 40 procent jämfört med 2021:s nivåer (95 gram koldioxid per kilometer).

2008 satte EU upp mål om att sänka nya bilars utsläpp. Första delmålet var att bilarna i genomsnitt får släppa ut maximalt 130 gram koldioxid per kilometer, en sänkning med 18 procent jämfört med 2007 års utsläpp från bilar som låg på 158,7 gram per kilometer. Målet nåddes och så sent som 2017 uppgick nya bilars snittutsläpp till 118,5 gram.

Inom kort blir kraven ännu hårdare, redan 2021 ska nya bilar sålda inom EU i genomsnitt släppa ut maximalt 95 gram koldioxid per kilometer, en sänkning med 40 procent jämfört med 2007 års nivå. Tidigare beräkningar menar att många biltillverkare inte kommer att lyckas nå ned till 95 gram och att de därmed kommer att bötfällas kraftigt. Bland de få biltillverkare som beräknas klara målen finns exempelvis Volvo och Toyota.

För att nå 95 gram per kilometer behöver EU:s bensinbilar i snitt förbruka 0,41 liter per mil och dieselbilarna i snitt 0,36 liter per mil.

Tidigare förslaget

I fjol lade EU-kommissionen fram ett förslag om nästa mål. Enligt förslaget skulle alla nya bilar som säljs i EU år 2030 ha sänkt utsläppen med 30 procent jämfört med 2021 års 95-gramsnivå. Det betyder koldioxidutsläpp på i genomsnitt 67 gram per kilometer. Ett delmål på vägen dit var en sänkning om 15 procent till 2025 vilket motsvarar ett genomsnittligt utsläpp om 81 gram per kilometer.

Nya, hårdare förslaget

I går, onsdagen den 3 oktober 2018, röstade EU-parlamentet för 2030 års mål och nivåer, och EU-kommissionens förslag fick kalla handen. EU-parlamentet höjde ribban genom att vilja sänka nya bilars koldioxidutsläpp år 2030 med 40 procent, med ett delmål om 20 procent år 2025. Det betyder att bilarna i genomsnitt får släppa ut 76 gram år 2025 och 57 gram år 2030.

Ett annat mål i den nya strategin är att av alla nya bilar som säljs inom EU år 2030 ska minst 35 procent vara ”utsläppsfria eller bränslesnåla”, det vill säga elbilar (bränslecellsbilar ingår här) och laddhybrider.

Missa inte uppdateringen längst ned i denna artikel.

EU-parlamentet i Strasbourg.EU-parlamentet i Strasbourg.EU-parlamentet i Strasbourg.
EU-parlamentet i Strasbourg. Foto: hpgruesen

Ännu hårdare förslag

EU-parlamentet väljer alltså en hårdare väg än den EU-kommissionen lade fram i fjol, men ändå en mjukare väg än den som parlamentets eget miljöutskott nyligen presenterade. Miljöutskottet ville nämligen sänka utsläppen med 45 procent till år 2030 vilket skulle betyda 52 gram koldioxid per kilometer. Delmålet 2025 låg dock på samma nivå som den EU-parlamentet röstat för, det vill säga en minskning om 20 procent.

Ogillas av miljögrupper och biltillverkare 

Medan miljöorganisationer runt om i Europa menar att en 40-procentig sänkning till år 2030 är alldeles för mesig är bilbranschen av motsatt åsikt. Biltillverkare, inte minst de tyska, har uttryckt oro för att en sänkning om 40 procent kommer att ställa till med besvär, bland annat menar de att många arbetstillfällen kommer att försvinna, bland annat då elbilsproduktion kräver mindre personalstyrkor.

Branschorganisationen ACEA säger att det målet som röstades igenom riskerar att få en mycket negativ inverkan på arbetstillfällen, de hade i stället velat se en sänkning av utsläppen med 20 procent fram till år 2013, betydligt mindre än de 40 procent som EU vill se.

Men ännu är ingenting hugget i sten. EU-parlamentets förslag ska nu gå ut på remiss till EU:s medlemsländer och därefter ska det förhandlas om ett gemensamt mål.

Uppdatering

Kort efter EU-parlamentets enande om en sänkning av nya bilars koldioxidutsläpp med 40 procent till år 2030 (jämfört med år 2021) kom EU:s miljöministrar fram till att koldioxidutsläppen från nya bilar år 2030 ska sänkas med 35 procent jämfört med 2021 års nivåer. Flera länder, däribland Sverige, var inte nöjda med beslutet som när det väl klubbades i december 2018 höjdes till 37,5 procent.