Här finns Sveriges sämsta vägar

Kvaliteten på det svenska vägnätet avseende ytojämnhet har varit det primära att ta reda på för Riksförbundet M Sverige i deras stora kvalitetsundersökning. Drygt 20 000 mil tillryggalades under 2021 då undersökningen genomfördes, på allt från de största Europavägarna till riksvägar och betydligt mindre länsvägar. Resultaten visar på stora skillnader mellan norr och söder, där vägarna i Norrbottens län, följt av Västerbottens län pekas ut som de allra sämsta. Samtidigt likställs sämre vägar med försämrad trafiksäkerhet.

Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige Foto: Ernst Henry Photography / Riksförbundet M Sverige

– Det finns ett starkt samband mellan vägsträckors ytojämnhet och försämrad trafiksäkerhet. Ett ojämnt underlag innebär sämre kontakt mellan väg och däck vilket resulterar i ett försämrat grepp. Olyckskvoten ökar i takt med ökande ytojämnhet. Inte minst ökar risken för singelolyckor kraftigt på ojämna vägar, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.

Enligt Riksförbundet M Sveriges måttstock för vad som är bra och dåliga vägar blir det genom undersökningen tydligt att de stora Europavägarna mestadels håller god kvalitet. Kortare partier längs E4, E6 och E18 får kritik för att inte hålla en hög kvalitet ytojämnhetsmässigt. Samtidigt bedöms även de fem sämsta Europavägarna i Sverige ha bra kvalitet längs minst 96 procent av sträckorna.

När vägarna blir mindre märks mer kritik då flera riksvägar har längre partier med bristande kvalitet gällande ytojämnheten, men det är längs länsvägarna förhållandena blir klart sämre enligt statistiken från Riksförbundet M Sverige som också menar att standarden på det svenska vägnätet förväntas sjunka ytterligare framöver.

– Vi väntar oss sämre vägar framöver. Nedbrytningshastigheten av vägnätet går allt snabbare till följd av ökad mängd tyngre trafik och eftersatt underhåll. Trafikverket har en underhållsskuld till vägnätet på 23 miljarder kronor och tvingas fokusera på akuta lappningsåtgärder. Oroligheterna i omvärlden har dessutom ökat priserna på insatsvaror för asfaltsproduktion, vilket gör att många infrastruktursatsningar får skjutas upp eller ställas in, säger Tony Gunnarsson.

Undersökningen utfördes av Riksförbundet M Sveriges så kallade vägombud som körde de drygt 20 000 milen på våra svenska vägar. Ytojämnheten på vägarna mättes med hjälp av en teknik där en vibrationssensor inbyggd i en smartphone registrerar ojämnheter i vägen. Riksförbundet M Sverige gjorde även en manuell kontroll av mätdata för att ta bort felaktiga mätningar, om man exempelvis kört genom ett vägarbetsområde.

– Vår mätning bekräftar att vägarna är sämre i norra Sverige. I norr är vägarna mer utsatta för tjälskador. Dessutom är vägunderhållet underfinansierat vilket drabbar Norrland och landsbygden, när Trafikverket tvingas prioritera de högtrafikerade vägarna mellan storstäderna. Skogslänen kommer att stå som förlorare med sämre trafiksäkerhet och längre pendlingstider som följd, meddelar Riksförbundet M Sverige via sitt pressmaterial.

Om vi vänder på steken så rankas vägarna i Jönköpings län i topp vad gäller vägkvalité, följt utav Kronoberg, Västra Götaland, Blekinge och Gotland.