Här lever cyklisten farligt

Samhället har anammat cyklingen som ett svar på rådande miljö- och framkomlighetsproblem. Det har gjort att cyklister och bilister allt oftare delar trafikmiljö.

Men det är 28 gånger större risk att bli skadad som cyklist jämfört med som bilist. Dödligheten för cyklisten är dessutom hela elva gånger högre! Det är skrämmande siffror som påminner om de risker som cyklister utsätts för.

Många gånger är olyckorna mellan motorfordon och cyklister frukten av missförstånd och kunskapsbrister när det kommer till vilka regler som gäller.

Timmarna när de flesta rör sig till och från jobbet är särskilt utsatta när det gäller olyckor.

Försäkringsbolaget If har tagit fram statistik som bättre beskriver hur olyckorna går till.

Den visar att nära 90 procent av olyckorna sker i ett tätbebyggt område där den tillåtna hastigheten är 50 km/h eller lägre.

Föga förvånande är korsningar en särskilt utsatt plats.

Över 78 procent av alla olyckor sker just i korsande situationer. Det gäller korsningar med eller utan cykelbana och in- och utfart. Häften av dessa sker i korsning med cykelbana.

De allvarligaste korsningsolyckorna sker i korsningar utan cykelbana. Okunskap, missförstånd och otydliga regler är ofta en källa till olyckorna.

Det handlar om brist på uppmärksamhet, oftast från bilistens sida. Enligt skaderapporter har i många fall bilisten inte sett cyklisten vid olyckstillfället. I korsningar saktar både bilisten och cyklisten ned för att anpassa hastigheten och man tror att man har sett varandra – men så är ofta inte fallet.

– Viktigt att komma ihåg är att cyklisten ofta har väjningsplikt i de här situationerna om det inte finns en lämna företräde-skylt för vägtrafiken, säger Iréne Isaksson Hellman, trafikforskare vid If.

Cykelambassadör Fredrik Kessiakoff tycker att cyklister har ett ansvar för att förhindra att dessa olyckor sker.

– Som cyklist måste man utgå från att man aldrig är sedd. Det är extra viktigt i korsningar där cykeln ofta är det snabbare fordonet. Där måste vi på två hjul hjälpa de som färdas på fyra, säger Fredrik Kessiakoff.

Flest inrapporterade olyckor sker bland cyklister i åldersspannet 35-44 år. Där är kvinnor och män lika fördelade, men män löper större risk för att råka ut för svåra skador.

Olyckorna som ger de allvarligaste skadorna sker vid högre farter och när bilar och cyklar färdas i samma färdriktning eller möter varandra.

– Viktigt att poängtera är att för 30-40 år sedan omkom fler cyklister i trafiken än i dag. Men tack vare att trafiken separerades gick olyckstalen ned. I dag är det dock en större risk när man färdas som cyklist än som bilist, säger Iréne Isaksson Hellman.

Sedan 2008 är antalet svårt skadade cyklister fler än svårt skadade i bil.

Regeringen presenterade under våren en cykelstrategi som ska möta de allt större kraven som ställs på en säkrare trafikmiljö i och med att cyklister får ett allt större ansvar för att lösa trafikproblemen i storstadsmiljöerna. Ett av förslagen är att särskilda cykelgator införs. Den högsta tillåtna hastigheten är där 30 kilometer i timmen och motordrivna fordon ska anpassa hastigheten till cykeltrafiken och fordon som kör in på en cykelgata har väjningsplikt mot fordon som färdas där. Det ska också utredas om cyklister ska tillåtas att svänga höger vid rött ljus.

– Positivt att det satsas. Allt som görs för att göra trafiken säkrare är bra, säger Irene Isaksson Hellman.

I Tyskland har undersökningar visat att det i första hand krävs större insatser i fråga om beteendepåverkan som ökad kännedom om, och efterlevnad, av gällande trafikregler. Dessa åtgärder riktas mot cyklister, bilförare och yrkeschaufförer. Det har visat sig att i de flesta kollisionsolyckorna är cyklisterna ett oskyldigt offer. I 75 procent av kollisionerna med bilar och i 79 procent av kollisionerna med tunga fordon har föraren, inte cyklisten, varit huvudsakligt ansvarig för olyckan.

Det ligger dock på allas ansvar att se till att olyckor aldrig behöver uppstå.