Här placeras de nya fartkamerorna

Förra året fanns 1 500 fartkameror på de svenska vägarna, som totalt tog över en kvarts miljon bilder på fartsyndare. Men på många ställen är hastigheten fortfarande för hög, och därför ska 250 nya kameror sättas upp under 2017 – och det planeras för ytterligare 250 stycken under 2018. Utbyggnaden planeras att fortsätta ända fram till år 2020.

Det är många som vill ha fartkameror i sin region. Trafikverket får in ungefär tre gånger så många ansökningar som de kan sätta upp. Därför fortsätter satsningen på kamerorna.

– Vi sätter upp dem på sträckor där medelhastigheten är 5 km/h över det som är tillåtet. Och det är ganska mycket, det är ju medelhastighet vi pratar om, säger Eva Lundberg som är nationell samordnare för trafiksäkerhetskamerorna på Trafikverket.

Enligt Trafikverket är hastighetskamerorna ett effektivt sätt att få ner has­tigheten och öka säkerheten på vägarna. Enligt en under­-

sökning från Statens Väg- och Transport­forskningsinstitut, VTI, räddar kamerorna 25 liv per år och hindrar 70 personer från att bli allvarligt skadade i trafiken.

Kamerorna är inte aktiverade hela tiden, även om de ständigt mäter hastigheten på förbipasserande bilar. I stället slås kamerorna på slumpmässigt, och alla kameror är aktiverade någon gång per dygn.

– Vi har ett avtal med polisens ATK-enhet om att vi ska skicka mellan 250 000 och 300 000 bilder varje år. Så vi anpassar oss efter det. Vi kan också slå på kamerorna manuellt om det skulle behövas, säger Eva Lundberg.

Den dryga kvartsmiljonen bilder som tas på fortkörare varje år skickas till Polisens enhet för automatiserad trafiksäkerhetskontroll, ATK. Där granskas bilderna av det 60-tal personer som jobbar med att utreda och lagföra de bilister som blivit fotograferade.

Bötfällning kräver klara och skarpa bilder på förare och registreringsskylt, och det blir det bara i ungefär 35 procent av fallen. Men enligt Anders Drugge, sektionschef vid ATK, är inte det ett problem.

– Andelen lagförda är tillräckligt stor för att folk ska respektera systemet. Av de 1,3 miljarder gånger bilar passerar Sveriges fartkameror varje år är det bara två procent som kör för fort. Det är fantastiska siffror, säger han.

Enligt Anders Drugge är inte målet med kamerorna att utfärda böter.

– Det handlar inte om att dra in så mycket pengar som möjligt till statskassan. Vi vill inte dela ut några böter egentligen, vi vill inte att folk ska köra för fort, säger han.

En fartkamera, eller en trafiksäkerhetskamera som Trafikverket kallar dem, kostar ungefär en halv miljon kronor att bygga. Då är allt inräknat, från eldragning till fundament och kameratekniken. Totalt kostar de 250 kameror som sätts upp i år ungefär 125 miljoner kronor. Billigt, enligt Anna Lundberg på Trafikverket.

– Vi räknar på olycksrisk och på hur trafik­säkerheten förbättras. Då är det mycket billigare att sätta upp en kamera än att bygga en 2+1-väg till exempel, säger hon.

Det totala antalet kameror i listan nedan är 301 stycken. Trafikverket planerar att sätta upp 250 av dem under 2017, men projekterar fler platser eftersom det ibland kan ta lång tid mellan beslut och montering.

Här placeras de 250 fartkamerorna