Kilometerskatt – så hög blir den enligt förslag

I dagsläget behövs intäkter på omkring 57 miljarder kronor varje år för att täcka kostnader för olyckor, vägunderhåll, buller och luftföroreningar. Kostnaderna täcks via intäkterna som bilismen i form av olika skatter, exempelvis fordonsskatt (som det senaste året har skjutit i höjden, två gånger, för många bilmodeller), vägavgifter, trängselskatter, trafiksäkringspremieskatter, energiskatter och koldioxidskatter. Intäkterna sägs uppgå till omkring 60 miljarder kronor.

Men med allt fler elbilar på vägarna sinar intäktsströmmen till staten, skatten som betalas i samband med påfyllning av drivmedel blir nämligen mindre samtidigt som fordonsskatterna för eldrivna fordon av olika slag är låga (dagens skatte- och bonussystem kan dock förändras).

Lösningen stavas kilometerskatt och har varit under diskussion en period i och med den långvariga utredning som Energimyndigheten påbörjade 2017. Uppdraget att bringa klarhet i framtidens beskattning av bilism och transport gick till IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers tekniska högskola som redan i fjol kunde avslöja att beskattning baserad på körsträcka är mycket trolig, sannolikt inom fem till tio år.

Nu har utredningen kommit så långt att man har utformat ett förslag på hur kilometerskatten kan komma att se ut.

– I dag beskattas alla fordon med samma drivmedelsskatter och i stort sett samma fordonsskatt oberoende av var i landet som transporterna sker. Samtidigt finns det stora geografiska skillnader i hur mycket trafiken kostar samhället – i större städer kostar trafiken mer, på landsbygd mindre. Dagens drivmedelsbeskattning skapar ett ineffektivt utnyttjande av vägar som bidrar till för mycket trängsel i städer. Dessutom gynnar beskattningen bilägare i storstäder, på bekostnad av bilägare i mindre städer och på landsbygd, säger Magnus Hennlock på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Förslaget lyfter därför fram en geografiskt anpassad kilometerskatt, eller vägskatt som IVL benämner den, vilket sägs minska ineffektiviteten och snedfördelningen.

Resultatet som IVL och Chalmers har kommit fram till är uppdelat i tre geografiska områden enligt följande:

• I större städer blir kilometerskatten för bensin- och dieselbilar 5,00-5,40 kronor per mil (0,50-0,54 kr/km) medan laddbara fordon får en kilometerskatt på knappt 4,80 kronor per mil (0,48 kr/km).

• I mindre städer och större vägar blir kilometerskatten omkring 1 krona per mil (0,10 kr/km) för bensin- och dieselbilar och 0,80 kronor per mil (0,08 kr/km) för laddbara bilar.

• På landsbygd tas ingen kilometerskatt ut för några fordon.

– En ny vägskatt kan omfatta både bensin- och dieseldrivna bilar samt laddbara bilar, om bensin- och dieseldrivna bilar alltjämt utgör en ansenlig andel av nybilsförsäljningen vid introduktionen. Ett införande av en vägskatt behöver då ske genom en skatteväxling mot skatt på drivmedel. Med dagens drivmedelsskattenivåer skulle det innebära en sänkning till cirka två kronor per liter för diesel och fyra kronor per liter för bensin. Med dagens regler förutsätter det ett undantag från EU:s miniminivåer för beskattning av drivmedel, säger Magnus Hennlock på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Om det visar sig att EU-regler inte tillåter skatteväxling eller om bensin- och dieseldrivna bilar fasas ut snabbare än beräknat anser förslaget att kilometerskatt för laddbara fordon (elbilar och laddhybrider) ändå ska införas för att hålla uppe intäkterna som ska täcka utgifterna (som nämndes i första stycket). Enligt IVL visar uträkningarna att det ändå blir markant billigare att köra laddbara bilar än bensin- och dieseldrivna.

– Det är viktigt att införandet sker på ett sätt som bidrar till acceptansen för den nya skatten. Kompletterande åtgärder och styrmedel kan behövas till dess en vägskatt är införd för att hantera upplevd rättvisa mellan stad och landsbygd, säger Anders Roth på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Ska kilometerskatt införas bör det enligt utredningen helst ske innan år 2030, och i och med att en vidare statlig utredning tar minst sju år, kanske till och med uppemot tio år, anser IVL att en sådan måste ta plats omgående.

– Det är också viktigt att skattereformen införs tillsammans med en översyn av andra styrmedel som koldioxidbeskattning på drivmedel, reduktionsplikten och bonus/malus för att säkerställa att klimatmålet nås, säger Anders Roth.

Hela IVL:s rapport om kilometerskatt (vägskatt) kan du ladda ned och läsa här.