99 procent av alla fortkörare klarar sig undan böter

Det är med andra ord långt under en procent av alla registrerade fortkörningarna som slutar med en bot. Anledningen är att polisen inte har resurser nog att ta hand om alla ärenden.

– Skulle vi ta in alla överträdelser så skulle det bli en alldeles för stor mängd, vi har inte resurser att hantera det, säger Lis-Marie Svonni, tillförordnad sektionschef för polisens enhet för automatiserad trafiksäkerhetskontroll (ATK) till SVT Nyheter.

I år räknar polisen med att ha resurser till att handlägga 290 000 ärenden, varav 35 procent kommer att bli lagförda.

Det kan verka lite, men Lis-Marie Svonni säger till SVT att det viktiga är att se vilken effekt kamerorna har.

– Verksamheten minskar dödsolyckor och svårt skadade i trafiken, det är ett lyckat verktyg. Samtidigt ska det ses som ett komplement till polisens övriga verksamhet för säkerhet i trafiken.

Trafiksäkerhetskamerorna, som är ett samarbete mellan Trafikverket och Polisen, finns idag uppställda på omkring 1600 platser i Sverige . Men de kommer att bli fler: fram till år 2020 ska antalet platser öka med 250 per år.

Tidigare i somras blev Norra länken och Södra länken i Stockholm samt i Gnistängstunneln och Lundbytunneln i Göteborg Sveriges första tunnlar att få fartkameror.

Trafikverket säger till SVT att kamerorna haft en positiv inverkan på den svenska trafiken sedan den moderna fartkameran infördes 2006.

– Det är många som kör väldigt fort på vägarna, sett till hela vägnätet är det 45 procent som håller hastigheten. Men vid mätstationerna håller 95 procent hastighetsbegränsningen, säger Eva Lundberg, verksamhetsansvarig för ATK, vid Trafikverket.

Så här skrev vi om fartkameran när den fyllde tio år 2016.