Nu kommer elbilarna – kilometerskatt utreds

Regeringen med finansminister Magdalena Andersson (S) i spetsen har tidigare sagt nej till en kilometerbaserad vägslitageskatt för tunga fordon med anledning av att svenska åkares konkurrenskraft riskerar försämras. Men nu har en ny utredning om kilometerskatt initierat, denna gång för personbilar. Utredningen leds av IVL Svenska Miljöinstitutet i samverkan med Chalmers tekniska högskola. Uppdragsgivare är Energimyndigheten som lyder under regeringen.

Man tittar på kilometerskatt av den enkla anledningen att skatteintäkterna i framtiden riskerar att minska kraftigt i och med elbilarnas utbredning.

– Vi går mot en allt mer automatiserad och elektrifierad fordonsflotta, vilket i grunden är positivt, men när den fossildrivna biltrafiken minskar och vi tankar mindre bensin och diesel kan skatteintäkterna minska. Samtidigt finns också en risk att körsträckorna ökar, i takt med att självkörande fordon blir lättillgängliga och billiga, säger Anders Roth, projektledare och expert på hållbar mobilitet vid IVL, utan att hymla.

Det sägs dock inte enbart handla om själva skatteintäkterna, en kilometerskatt ska även gynna miljön och trafiksituationen. IVL Svenska Miljöinstitutet skriver att ”syftet med en kilometerskatt på personbilar är att minska trafikens effekter, som miljöföroreningar och trängsel, genom att göra det dyrare att köra en smutsig bil under trängseltid i storstäder, jämfört med en ren bil i glesbygd. Exakt hur en sådan skatt ska utformas för att fungera även i en föränderlig och kanske post-fossil framtid måste noga utredas”.

– En väl utformad kilometerskatt kan lösa flera frågor. En central sådan är det så kallade Pajala/Stockholmssyndromet. Det vill säga att en bränsleskatt, till skillnad från kilometerskatt, aldrig kan ta hänsyn till samhällsekonomiska kostnader för buller, trängsel och utsläpp i glesbygdstrafik jämfört med storstadskörning, säger Anders Roth.

Siktet är alltså inställt på att hitta den bästa möjliga formeln för en kilometerskatt som ska sänka utsläppen och trängseln samt kompensera för uteblivna skatter. Olika scenarier ska tas i beaktning under utredningen för att på så vis få fram ett avståndsbaserat skattesystem som gäller för Sverige som helhet och för städer.

Utredningen ska pågå i två år, så tidigast runt 2020 kan en kilometerskatt vara aktuell. Vad som händer med drivmedelsskatterna, som i dag utgör cirka två tredjedelar av det pris du betalar för bensin och diesel, återstår att se.

I dag betalar svenska bilister in cirka 60 miljarder kronor årligen i drivmedels- och fordonsskatter. Inte ens hälften av dessa statliga intäkter går tillbaka till bilisterna i form av underhåll av vägnätet.