Ny forskning beräknar livstidskostnaden för bilar

Att bilen är en av de största utgifterna för ett hushåll är ingen nyhet, men exakt hur dyrt det kan vara med bil har nyligen undersökts. Forskning visar att livstidskostnaden för en liten bil, exempelvis en Opel Corsa, är cirka 6,4 miljoner svenska kronor. En större bil, till exempel en Mercedes GLC, kostar över tio miljoner kronor under sin livstid.

Forskningens fokusområde var Tyskland och huvudförfattaren var den tyska forskaren Stefan Gössling som arbetar för handelshögskolan vid Linnéuniversitetet i Sverige. Han menar att få förstår hur hög bilens totala kostnad per kilometer och år eller livstid är. Därför ville han ta reda på det och han menar att studiens principer är applicerbara i andra länder än Tyskland.

De främsta anledningarna till att bilar är dyra är självklara: inköpspriset, värdeminskningen och de extra kostnader som tillkommer som försäkring, reparationer och bränsle. Men det finns även vad man kallar sociala kostnader som inte syns för bilägaren, de inkluderar bland annat koldioxidutsläpp, trafikstockningar, buller, dödsfall och skador vid olyckor och vägskador. I forskningen baserades beräkningarna på att en bil körs 1 500 mil per år under 50 år.

Gössling är förvånad över acceptansen av att kostnaden för bilägandet anses normalt, även för låginkomsttagare. Han menar i sin forskning att det dessutom är svårt att röra vid ämnet politiskt. Svenska politiker försöker, genom att införa bonus-malus och höja trängselskattsavgifter och annat, men bilkörningen har ökat ändå. Dessutom är medborgarna missnöjda med politikernas agerande.

LÄS OCKSÅ: Skärpt malus-skatt i sommar 

I Tyskland, där studien är gjord, subventioneras bilresor. Gössling anser att det är orättvist för dem som inte kör bil – och var femte hushåll i landet har ingen bil. Han hävdar att länder och städer borde utformas så att människor kan röra sig utan bil i första hand.

– I vår forskning säger vi inte att du ska börja ta bort bilar från människor, vi säger bara att det förmodligen är mer klokt, ekonomiskt, att investera i de infrastrukturer som är mindre kostsamma – som för aktiv mobilitet – och där människor kommer att göra ett byte frivilligt, säger han i rapporten.

Han tillägger att de flesta hushåll med lägre inkomster och många medelinkomsttagare skadas av policyer som gynnar bilresor framför andra transportsätt.

– En sådan politik tvingar många hushåll att äga fler fordon än de har råd med, och medför stora externa kostnader, särskilt för människor som är beroende av gång, cykling och kollektivtrafik, avslutar han.