Nya regler ger säkrare bilar
Rejäl uppdatering av krav på säkerhetssystem i nya bilar ska ge betydligt säkrare fordon och färre döda i trafiken. Nollvisionen är målet liksom autonom körning – men vad krävs och hur kan marknaden drabbas?
Vid ett fördjupningsmöte om trafiksäkerhet hos branschorganisationen Mobility Sweden presenterades det nya regelverket GSR mer i detalj. Förkortningen GSR står för General Safety Regulation och är enkelt uttryckt EU:s regelverk för vilken typ av säkerhetsutrustning som det nu är krav på. Första GSR lanserades 2009, men mycket har hänt sedan dess samtidigt som kravbilden inom GSR inte uppdaterats. Tills 2022, då vad som kan kallas GSR 2 trädde i kraft 6 juli.
Enkelt uttryckt innebär det att alla nya bilar som säljs måste uppfylla kriterierna vad gäller standardmässig säkerhetsutrustning. Bland dessa märks exempelvis smart hastighetsassistering, alltså farthållarsystem som är självjusterande efter hastighetsgränserna. Filhållningsassistans märks också i kravlistan för personbilar samt högre nivå på autobroms samt backhjälpsystem. Från juli 2024 till 2029 kommer ytterligare krav att skärpas gällande bland annat varningssystem om föraren blir distraherad/trött.
Sammantaget handlar det på personbilssidan om krav på betydligt fler främst aktiva säkerhetssystem. Men vad är ett aktivt säkerhetssystem? Tänk så här, allt som kan hjälpa dig innan en olycka händer – det är aktiva hjälpsystem. Antisladdsystem, låsningsfria bromsar, filhållningsassistans, autobroms och så vidare. Passiva hjälpsystem kan extremt förenklat förklaras som skyddet efter krock. Säkerhetsbältet och krockkuddar, liksom bättre och bättre utformade krockzoner, är mycket bra exempel på passiva system som haft enorm inverkan. Grundbulten för de passiva hjälpsystemen är att minska risken för skador samt begränsa skadorna när olyckan redan är ett faktum.
Även Euro NCAP har presenterat sitt Vision 2030: a Safer Future for Mobility, vilket kan ses som ett uppdaterande tillägg i Euro NCAP:s redan existerande testprogram. Även här kommer mycket fokus att ligga på just de aktiva säkerhetssystemen. Nytt för Euro NCAP är även exempelvis utvärdering av brandrisk och så kallad termisk rusning i elfordon.
Bakgrunden till nya GSR är att utvecklingstakten inom fordonsindustrin gått så snabbt att regelverken inte hunnit med. Vid en snabb blick på antalet döda i trafiken inom EU ser vi att nivån har gått upp från 2020 till 2021 (senast publicerade statistik) från 18 800 till 19 800 dödade i trafikolyckor. Ett steg åt fel håll. FN-resolutionen Vision Zero från 2020 uttalar nollvisionen om noll döda i trafiken som sin målsättning och dödstalen i trafiken har stadigt sjunkit sedan första GSR 2009. Siffrorna för 2022 kommer att vara avgörande för hur arbetet egentligen går. Var 2021 ett undantag, eller början på en synnerligen dålig trend? Oavsett stöder statistiken minst sagt införandet av nya GSR.
Målsättningen om nollvisionen är god och delmålet är att nå ner till 11 400 döda i trafiken inom EU fram till 2030 (jmf 19 800 döda i trafiken 2021). Baserat på historiska försäljningssiffror och en extremt förenklad beräkningsmodell av framtida försäljning skulle innebära att 80 miljoner av totalt 280 miljoner fordon som rullar inom EU 2030 kommer vara byggda enligt dagens nya GSR-krav. Här ska sägas att den svenska marknaden ligger långt före många andra marknader inom EU då flertalet av systemen i fråga för GSR erbjudits här under relativt lång tid. Mycket som standard, vissa delar som tillval. Sammantaget har vi på svenska marknaden synnerligen hög nivå vad gäller säkerhetsutrustning i nya bilar. Säkerhet värderas högt och mycket beror också på att vi köper större bilar. Storsäljarna finns i storlek från Golfklass och uppåt, där utrustningsnivån alltid är relativt god redan i basutförande.
Enligt Johannes Peter Bauer, Vehicle Safety Director hos ACEA, the European Automobile Manufacturers’ Association, är de nya reglerna dessutom en reaktion på att trafikmiljön har förändrats sedan 2009 då första GSR infördes. Nya kategorier av oskyddade trafikanter märks, såsom exempelvis de som åker elscooter. Ett växande antal cyklister nämns också. Samtidigt menar ACEA att distraktioner, såsom telefoner och skärmar, spelar in i trafiksäkerhetsarbetet vilket ställer nya krav på aktiva hjälpsystem.
ACEA pekar på de faktum att nya säkerhetssystem kommer att arbeta för att hjälpa oskyddade trafikanter i större utsträckning samtidigt som systemen för autonom körning förfinas. Men systemen gör också bilarna mer avancerade och prislappen till slutkund blir högre. Oron för att mindre och billiga bilar kommer att försvinna helt från marknaden är uttalad och både Renault Zoe och Ford Flesta ges som exempel. Två bilmodeller, där respektive tillverkare har valt att inte fortsätta tillverka. Beror det på beräknat högre kostnader för GSR som skulle göra dessa modeller osäljbara?
En annan synnerligen viktig kommentar från ACEA är att de nya hjälpsystemen ställer höga krav på infrastrukturen, inte minst för autonom körning. Och domen är hård.
– Vi är långt ifrån redo för autonom körning med de bristerna som infrastrukturen uppvisar, menar Johannes Peter Bauer.
– Autonom körning bygger på ett helt system, en liten brist någonstans ger stora brister totalt.
Vilket flyttar fokus mot väghållarna. Hur vägar ser ut och hur skyltning ser ut är exempel på detta. Ett exempel från verkligheten är olika skyltning när ett vägarbete tar slut. I vissa länder skyltar högre hastighet när bilen passerat arbetet – i andra inte. För en smart hastighetsassistering, som läser av skyltarna och justerar därefter, blir därför felaktigt kvar på den lägre hastigheten. Ett annat exempel är när filhållningsassistenter slutar att fungera om vägens linjer inte syns, inte helt ovanligt i Sverige när det ligger snö på vägarna. Det är bara ett exempel och det är tydligt – vägstandarden inom hela EU skiljer sig rejält. Snö eller inte. Det gör även antalet döda i trafiken. Räknat i dödsfall per en miljon invånare låg Sverige på andra plats med 18 dödsfall i trafiken under 2021. Malta klarade sig lite bättre, redovisas för 17 döda under samma period men Rumänien ligger långt efter. Samma siffra för det östeuropeiska landet landar på 93 döda i trafiken per en miljon invånare.
Att de nya GSR-kraven kommer att ha stort genomslag på flera europeiska marknader står oemotsagt. Samtidigt ställer det allt högre krav på vägarna, för utan korrekt märkning kommer systemen inte att fungera. Med tanke på hur högt upp på agendan som autonom körning är så kommer just vägarnas beskaffenhet samt trafikmiljön i övrigt att vara avgörande för framtida mobilitet.
Kommentera artikel
Teknikens Värld erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se