Nya Toyota RAV4 underkänd i älgtestet – uppvisar farligt beteende

This article is also available in English.

Första gången denna vita Toyota RAV4 med registreringsnummer PEG 23L kördes i test var i Teknikens Värld nummer 11/2019. Redan då såg vi ett klart undermåligt presterande genom älgtestet, där maxhastigheten blev underkända 68 km/h. Beteendet var riktigt dåligt med kraftiga sladdtendenser och väldigt sent ingrepp från antisladdsystemet.

Detta var i början av vårsäsongen och vi visste att vi skulle återkomma till modellen under året. Begreppet SUV är på allas läppar, Toyota är världens största biltillverkare och nu är det dags igen. Faktiskt med exakt samma exemplar som vid förra testet. Och beteendet upprepar sig, dock med en negativ underton. Huruvida det beror på högre temperatur (nu plus 23 grader Celsius mot cirka 10 plusgrader förra gången) och förmodat bättre grepp vet vi inte, men vi ser oroväckande tendenser.

Toyota RAV4 har snabba framvagnsreaktioner när vi svänger vänster in i banan. När vi lägger om till höger hugger det i och bilen går upp på två hjul. Men beteendet varierar. Ibland går den upp på två hjul med extrema reaktioner inklusive svåra sladdtendenser, andra gånger vaggar bilen i sidled genom älgtestet och lyckas, mitt i detta svårtyglade beteende, att släppa på de värsta krafterna och undvika att den går upp på två hjul. Men i samband med detta blir bilen sladdbenägen.

Efter mycket möda och stort besvär lyckas vi klara 68 km/h – vilket i sig är underkänt.

Så vi hämtar ytterligare en Toyota RAV4 Hybrid AWD-i, denna gång en blå. Vi lastar den till maxlast enligt specifikation och höjer ringtrycket enligt tillverkarens rekommendationer. Sedan kör vi – och får fram exakt samma resultat. Vi byter förare. Samma resultat. Vilket summerar det hela – världens största biltillverkare Toyota har ännu en gång släppt ut en produkt på marknaden som inte klarar av att prestera ett säkert beteende genom älgtestet.

Teknikens Världs frågor till Toyota

• Toyota RAV4 underpresterar i älgtestet och går upp på två hjul i 68 km/h. Hur kan ett så dåligt beteende släppas igenom hos Toyota igen?

• Varför prioriterar inte Toyota ett säkert beteende i en undanmanöver?

• Har några interna rutiner hos Toyota förändrats efter att Toyota Hilux misslyckanden i älgtestet uppdagades 2007 och 2016?

Toyotas svar

“Inom Toyota är säkerheten för våra kunder av högsta prioritet, och för att säkerställa deras säkerhet genomför vi strikta säkerhetstester under utvecklingen av våra produkter.

Våra interna tester motsvarar de globala standarderna för hindersväjning fullt ut och sedan 2016 har vi uppdaterat våra processer för att de också ska motsvara testförfarandet som används av Teknikens Värld. Under utvecklingsfasen av RAV4 har bilen klarat samtliga interna tester, inklusive ISO 3888-2 och älgtestet motsvarande Teknikens Världs.

Vi garanterar att alla Toyota-kunder kan känna sig trygga med säkerheten i deras bilar.”

Dessvärre inte första gången för Toyota

Toyotas oroväckande trend genom älgtestet kan vi härleda tillbaka till 2007, närmare bestämt till testet av Hilux-modellen i Teknikens Värld nummer 23/2007. På den tiden saknade pickup-modellen antisladdsystem och den silverfärgade bilen gick upp på två hjul och var nära att slå runt redan vid låga 57 km/h.

Toyota dissekerade det inträffade, vilket snart innebar säljstopp för bilar extrautrustade med 16-tumshjul vars bredare däck gav för mycket grepp. En vettig reaktion kan tyckas, men den viktigaste frågan lämnades obesvarad – varför nådde bilen marknaden med de här egenskaperna överhuvudtaget?

Nio år senare hade det blivit dags för generationsskifte för Toyota Hilux och hösten 2016, närmare bestämt i nummer 24/2016, testas den nya flakbilen mot konkurrenterna. Så även genom älgtestet, där den röda bilen går upp på två hjul och är på väg att välta.

Testbilen var standardutrustad med antisladdsystem och extrautrustad med bredare 18-tumshjul, men varför skulle det innebära vältbenägenhet? Återigen blir det aldrig något svar på varför bilen överhuvudtaget nådde marknaden med de här egenskaperna.

Sedan följer dels negativa och dels positiva saker. Det negativa är att delar av Toyotas svenska återförsäljarnät sprider felaktig information och rena lögner om vad som hade inträffat samt hur Toyota centralt agerade rörande eventuell uppdatering av modellen. Vi tog del av ryktena och bestämde oss för att ringa runt inkognito för att få höra själva. Det som mötte oss var just lögner och felaktig information. ”Beteendet var inget att oroa sig för och välttendenserna var redan åtgärdade” fick vi reda på – trots att modellen fortfarande var vältbenägen och att Toyota dittills inte hade gjort något åt den.

Det positiva var att Toyota faktiskt tog fram ett åtgärdspaket som presenterades för oss och som vi fick testa sju månader efter första testet. Nu märktes ett betydligt bättre arbetande antisladdsystem och välttendenserna var helt borta för testade Double Cab. Men återigen, varför fick det här beteendet gå rakt igenom alla utvecklingsled, alla noggranna ingenjörer och Toyotas slutgodkännande för att uppdagas i Teknikens Världs älgtest? Det är lika beklämmande som att nya Toyota RAV4 presterar som den gör.