Nytt kompetenscentrum för att utveckla vägnätet

Svenska vägar är på sina håll allt för dåliga och hela vägnätet står inför en rad utmaningar. Vägnätet blir allt äldre och har inte hunnit anpassas för nya behov. Klimatförändringar och tyngre bilar på vägarna är exempel på utmaningar. För att möta dessa har man startat ett nytt kompetenscentrum för forskning och utveckling i ämnet. Det är fem centrala aktörer bakom satsningen: Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Lunds Tekniska Högskola, Chalmers, KTH och Luleå Tekniska Universitet – medan Trafikverket finansierar det hela.

– Det känns väldigt positivt att Trafikverket gör denna långsiktiga satsning på att säkerställa forskningsfinansiering och kunskapsförsörjning inom det vägtekniska området. VTI firar faktiskt 100 år av vägteknisk forskning i år, så det sammanfaller väl med uppstarten av ett kompetenscentrum. Behovet av ny kunskap och kompetens är stort inom hela branschen för att klara utmaningar som klimatförändringar och att kunna nyttja den snabba tekniska utvecklingen, säger Anita Ihs, avdelningschef på VTI, i ett pressmeddelande.

LÄS OCKSÅ: USA:s tuffare batteriregler påverkar elbilsbranschen 

Trafikverket ska satsa nästan en halv miljard kronor över tolv års tid på kompetenscentrumet med start i år. Forskningen får med andra ord en årlig budget på 40 miljoner kronor som ska gå till nya forskningsprojekt, nya utbildningar och doktorandsatsningar.

– Branschen står inför många utmaningar och för att möta dessa krävs det mer kunskap och mer kompetens. Jag tror även att denna satsning kan bidra till en ökad attraktivitet för ämnet, säger Joacim Lundberg, centrumföreståndare och forskare i vägteknik vid Lunds Tekniska Högskola.

Förutom att själa vägarna behöver anpassas, utvecklas och underhållas har nya tekniker tillkommit i och med digitalisering, elektrifiering och automatisering. Det gör att transportsystemet kräver högre komplexitet än tidigare. Kompetenscentrum vägteknik, som den nya satsningen heter, ska skapa förutsättningar för att använda både befintliga material och tekniker samt möjligheterna med ny teknik och material.

– Bland annat vill vi studera klimatförändringars effekter på vägkonstruktionen. Ett exempel är de förändrade frys-töcyklerna. Det krävs mer och ny kunskap för att säkra en robust väginfrastruktur som är hållbar utifrån miljöperspektiv och ekonomiskt perspektiv, säger Joacim Lundberg.