Ökad trafiksäkerhet med ledljus testas
Ett utvecklingsprojekt där lampor med lysdioder testas längs en vägsträcka utanför Piteå pågår just nu. Bakom projektet ligger Vägverket, Luleå Tekniska Universitet och Geveko ITF. Ledljusen är tänkt att leda fordonsförarna i mörkret och i framtiden även varna för olika faror.
I november förra året skrev vi om en ny teknik med lysdioder längs vägarna som testas på 120 olika platser runt om i England. Hur deras tester har fallit ut vet vi inte, men du kan läsa mer om engelsmännen och deras tester via länken nedan.
I Sverige testas just nu en motsvarande teknik, som dock ska kunna vara aningen intelligentare. Teknikens testas inte på några 120 olika vägsträckningar i vårt avlånga land, däremot på en tre kilometer lång sträcka på E4:an mellan Rosvik och Rosviksbodarna strax norr om Piteå. Bakom testet och tekniken ligger Vägverket, Luleå Tekniska Universitet och Geveko ITF som är en del av Europas största vägmarkeringsföretag Geveko.
Längs med sträckans yttre heldragna vägmarkering har det placerats små fyrkantiga ledljus/lysdioder med 50 meters mellanrum. Några är dessutom placerade vid med vägmarkeringen som löper längs med mitträcket. Testet har precis påbörjats (mitten av juli) och än så länge kan man inte utläsa några resultat av det.
Lysdioderna är till för att förstärka vägmarkeringarnas funktion så att förarna av bilar och andra fordon lättare kan följa vägens sträckning under den mörka delen av dygnet samt under dåliga väderförhållanden. Dioderna beskrivs som självförsörjande vilket man får förmoda betyder att de drivs med hjälp av solljuset och små solceller på respektive ”armatur”. När mörkret fallet tänds de och när morgonljuset dyker upp släcks de.
I lysdiodmodulen finns även inbyggda digitala minnen som kan kommunicera med dels en mottagare, dels en sändare. På så sätt kan lysdioderna kommunicera med varandra längs en vägsträcka, men i framtiden är planerna större än så. Då hoppas man att lysdioderna kan skicka och ta emot information mellan en central databas, vägskyltar och fordonen som rör sig längs vägsträckan. På så sätt vill man att lysdioderna ska kunna varna för halka, rekommendera lämpliga hastigheter, mäta trafikintensitet samt hjälpa väghållningsfordon genom att mäta temperatur och fuktighet på vägen. Sistnämnda skulle underlätta för Vägverkets beräkning av hur mycket salt vägen behöver under vintertid.
Vägverket är förhoppningsfulla inför teknikens framfart.
– Om den fungerar innebär att det att vi kan få ut viktig information till trafikanterna. Låt oss säga att det är extra halkigt en dag, då kan det inbyggda systemet i ledlamporna känna av det och skicka signalen till föraren som uppmärksammas. I och med att de lyser i det området där det gäller varnas förare som passerar, säger Jan Nordqvist, driftledare på Vägverket region norr, till Piteå-Tidningen.
Ytterligare önskemål för framtiden är att få lysdioderna att växla färg för att kunna varna för olika händelseförlopp. Ett orange sken skulle kunna varna för faror medan ett rött skulle innebära att man måste stanna.
– Det blir ungefär som på en flygbana, med ljus på sidan om vägarna, säger Jonas Hansson Geveko ITF.
Att tekniken testas just norr om Piteå är ingen slump. Man vill helt enkelt kontrollera hållbarheten. Norrbotten passar bra då där det råder mörker stora delar av det kommande vinterhalvåret med mycket snö och snabba temperaturväxlingar.
Förhoppningsvis slår testet väl ut och kan i framtiden användas längs alla vägar i Sverige, men även i övriga Europa.
Bilden ovan är inte från vägsträckan som testas norr om Piteå, utan från en av de vägsträckor som testas i England. Lysdiodernas utformning och placering är något annorlunda här i Sverige.
Kommentera artikel
Teknikens Värld erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se