Pungdjur gäckar Volvos autobroms

I oktober 2015 skrev vi om hur Volvo ska utöka sin City Safety-funktion Pedestrian Detection till att inte enbart omfatta fotgängare, cyklister och större djur utan även kängurur. Anledningen är att det årligen sker uppemot 20 000 kollisioner mellan fordon och kängurur i Australien, något man måste få bukt med för att ens tänka tanken på att introducera självkörande bilar på den stora kontinenten.

Volvo skickade därför ner en handfull ingenjörer till Australien, ett gäng som skulle lära sig mer om kängururs oberäkneliga beteende och rörelsemönster för att med den kunskapen kunna anpassa bilens autobromssystem till att även detektera det stora pungdjuret, som förvisso är mindre än några av djur som ofta korsa svenska vägar.

Efter 18 månaders forskning på plats står det nu klart att känguruns hoppande och studsande är svårare för systemet att handskas med än vad man trott. Det rapporterar australiensiska ABC News.

Bilens kamera- och radarsystem använder markytan (vanligtvis vägen) som referenspunkt och det är där det blir fel när kängurun befinner sig växelvis på marken och i luften. Systemet luras att tro att kängurun, när den befinner sig i luften, avståndsmässigt är betydligt längre bort än vad den i själva verket är. När den sedan får kontakt med marken reagerar systemet plötsligt på att kängurun är betydligt närmare, för att sedan ”försvinna längre bort igen” när den gör ett nytt upphopp.

Men det är inte bara hoppandet som gör det mer vanskligt att utforma autobromssystemet. Att identifiera en känguru har också visat sig vara svårt. Djur som går på ett specifikt sätt, exempelvis människan, är enklare att identifiera – tack vare just gången. I fallet med människan gäller det sedan att identifiera olika typer av människor – långa, korta, smala, mindre smala, påbyltade och mindre påbyltade.

Volvos tekniska chef i Australien, David Pickett, menar att dessa problem måste lösas innan de så kallade autonoma bilarna kan tas i bruk i Australien, men han tror inte att det kommer att försena marknadsintroduktionen.

Ett annat problem som finns i framför allt Australien och som kommer att påverka de självkörande bilarna är omärkta och icke synliga vägar samt alla så kallade ”road trains” – extremt långa lastbilar på uppemot 49 meter med 110 hjul

 – som kör dygnet runt långa sträckor över kontinenten. Men Australien sägs vara långt framme för att lösa dessa pusselbitar och att de i framtiden inte kommer att utgöra ett hinder för att låta bilarna bli självkörande.