Foto: Heiko Kueverling / Shutterstock

Statens nya idé: Skatt på parkering

Nu vill staten att kommunerna tar ut skatt på parkeringsplatser. Det ska gynna cykling och busstrafik.

Projektet KomPark, finansierat av Energimyndigheten, vill utreda kommunernas möjlighet att införa en kommunal parkeringsskatt. En parkeringsskatt innebär att kommunen skattebelägger parkeringsytor vid till exempel stormarknader och arbetsplatser. På så vis kan parkeringsplatser som inte ägs av kommunen avgiftsbeläggas. Intäkterna ska sedan finansiera förbättrad mobilitet. Än så länge handlar det bara om ett statligt projekt, men ett flertal kommuner uppges vara intresserade av att utreda parkeringsskatt.

Skatten ska fungera som både piska och morot. 

– Vid utredning av en parkeringsskatt bör en viktig del vara att studera hur den, förutom att minska på biltrafik och parkeringsytor, även kan bidra till förbättrad mobilitet genom till exempel förstärkt kollektivtrafik, säger Henrik Kloo, transportexpert på forskningsinstitutet IVL som är en av de som driver projektet KomPark.

I framtiden kan alltså parkering på stora förortsparkeringar vid stormarknader kosta pengar. 

En risk i sammanhanget är att skatten blir ytterligare en kostnad för stormarknaden. Hur ska man säkerställa att det verkligen blir en avgift på parkeringarna?

– Det är en viktig fråga. De företag som får en faktura på skatten förutsätts lägga kostnaden på dem som parkerar. Men vi kan inte tvinga dem till det, säger Henrik Kloo till Teknikens Värld.

Pengarna ska gå till önskvärd mobilitet, som cykling och busstrafik. Men de som tar bilen till stormarknaden har ju gjort det av egen fri vilja, kanske för att de tyckte att det var praktiskt att kunna ta tunga shoppingkassar med bilen. Får de inte sämre mobilitet med parkeringsskatt?

– På det hela taget är det en bättre mobilitet – för alla. Kommunerna vill ha en mer yteffektiv parkering för att mobiliteten ska bli bättre för alla, säger Henrik Kloo som menar att det inte bara handlar om önskemålen från de som parkerar sin bil på stormarknadsparkeringen.

I framtiden kan parkering på stora förortsparkeringar vid stormarknader kosta pengar. Foto: GenOMart / Shutterstock

Kommunerna som deltagit i IVL:s enkät om parkeringsskatt menar att de viktigaste frågorna för mobiliteten är klimatet, trängseln och yteffektiviteten. På dessa områden skulle en parkeringsskatt ha en positiv effekt. 

Kommunerna som har deltagit i KomPark uppger att de vill förbättra gång- och cykelleder för skattepengarna, samt investera i busstrafiken. 

Hur stor skulle skatten behöva vara för att få en styrande effekt? 

– Det har jag inte funderat över. I Nottingham i England har man infört en parkeringsskatt och där har det handlat om omkring 5 000 kronor per år och plats. Det har lett till att företagen har minskat antalet parkeringsplatser med tio procent för att få ner skattekostnaden, säger Henrik Kloo.

Parkeringsskatten i Nottingham är unik i Storbritannien och utformad som en skatt för arbetsplatsparkering och syftar till att minska trafiken i stadens centrum. Sedan införandet av skatten 2012 har bilägare och arbetsgivare betalat runt 100 miljoner kronor, pengar som bland annat delfinansierat den senaste utbyggnaden av stadens spårvagnssystem. 

En parkeringsskatt kräver dock en ändring av gällande lagstiftning. 

– En tänkbar lagstiftningsförändring är att ge möjlighet till införande av en kommunal parkeringsskatt samtidigt som ändringar görs för en modern reglering av dagens kommunala gatuparkeringsavgifter som öppnar för en tydligare miljöstyrning, säger Åsa Romson, projektdeltagare och miljöjurist på IVL och tidigare språkrör för miljöpartiet. 

Åsa Romson ser också tillgängligheten vid till exempel stormarknader som ett argument för parkeringsskatt. De som har bil tycker kanske att parkeringsplatser ökar deras tillgänglighet. Romson menar dock att för de som inte har en bil minskar en stor parkeringsyta tillgängligheten.

LÄS OCKSÅ: Så hög kan kilometerskatten bli