Trafiken ökar – politikerna irriterade

Det är lokaltidningen Mitt i Stockholm som har fått ta del Transportstyrelsens preliminära sammanställning av trängselskatten i Stockholm. Siffrorna visar att antalet passager genom huvudstadens 26 vägtullar ökade under 2017 till 412 900 fordon i genomsnitt per dag. Det är en ökning om 0,8 procent från 2016 års 409 612 passager.

Ökningen var tvärtemot vad stadens styre hade satt upp som mål. Stockholms stads kalkyler räknade med att antalet passager skulle minska med 0,2 procent.

Anledningen till att antalet passager ökade anses vara nya vägar i området, högkonjunktur med mer pengar i folks plånböcker och för lågt prissatta drivmedel. Dessa i kombination sägs göra att allt fler väljer bilen framför andra transportsätt.

– Det är otroligt olyckligt. Poängen med skatten är ju att trafiken ska gå ner, säger Daniel Helldén (MP), Stockholms stads trafikborgarråd, till Mitt i Stockholm.

Lösning: Högre avgifter och drivmedelspriser

I och med att antalet passager ökar ser Daniel Helldén stadens klimatmål som ouppnåeliga. Första målet är att sänka koldioxidutsläppen med 80 000 ton till år 2020. I stället tror han att utsläppen kommer att öka.

Även målet om en fossilfri trafiksituation till år 2040 anses vara i farozonen.

– Det är något vi måste hantera, snabbt. Trängselskatten ska ju höjas igen 2020, men de behöver regleras ännu mer samtidigt som bensinpriset höjs, säger han.

För några veckor sedan skrev vi om att privatresor i tjänstebil, det vill säga även resor till och från jobbet, har blivit dyrare i och med att trängselskatten och andra infrastrukturavgifter sedan den 1 januari 2018 inte längre ingår i bilförmånen utan numera är skattepliktig.

Denna nya åtgärd kan leda till färre passager.

– Vi hoppas att det ska ha en effekt på antalet resor. Men det är svårt att åtgärder får effekt när andra saker ökar möjligheten att ta bilen, säger Daniel Helldén till Mitt i Stockholm.

Trängselskatten genererar miljarder till statskassan

Enligt Transportstyrelsens sammanställning gav de 412 900 passagerna genom Stockholms vägtullar under 2017 närmare 1,5 miljarder kronor till staten. Pengarna är inte öronmärkta men ska gå till bland annat olika vägprojekt.

Att regeringen kallar avgiften för just trängselskatt och inte vägavgift har sina anledningar. Enligt EU:s regler måste intäkterna från en vägavgift gå tillbaka till det vägprojekt som avgiftsbeläggs. Genom att benämna avgiften för trängselskatt kommer man undan öronmärkningen av pengarna.

Straffavgiften fortfarande overkligt hög

Glömmer man att betala trängselskatten, om det så bara rör sig om en dags försening, åläggs man en så kallad tilläggsavgift på 500 kronor – per fordon vars inbetalning är försenad. Om en näringsidkare i den privata sektorn skulle ta ut denna form av och storlek på påminnelse-/förseningsavgift skulle den förmodligen fällas i domstol då avgiften inte är i proportion med de regler och lagar som finns. En påminnelseavgift ska normalt ligga på 60 kronor och utöver det kan en reglerad dröjsmålsränta tas ut från den dag som infaller 30 dagar efter fakturadatum.

I Göteborg kostar trängselavgiften mellan 9 och 22 kronor per passage beroende på när under dagen passagen görs. I Stockholm ligger beloppen på mellan 11 och 35 kronor.

Skulle du göra en 9-kronorspassage i Göteborg under en månad men råka missa att betala avgiften i tid förvandlas de nio kronorna till 509 kronor. Med straffavgiften ökar plötsligt beloppet med 5 556 procent, det vill säga en ränta som är hutlöst hög.

För fem år sedan lades ett förslag fram om att sänka denna saftiga tilläggsavgift från 500 till 100 kronor. Men av det förslaget blev det inget.