Tung trafik ligger bakom vägtrafikens ökade utsläpp under 2018

2018 blev ett dystert år för vägtrafiken sett till utsläpp av växthusgaser. En ökning av lastbilstrafiken med närmare tre procent gjorde att de samlade utsläppen från vägtrafiken steg med 76 000 ton. Det motsvarande en uppgång med 0,5 procent från året före. Som jämförelse sjönk utsläppen med två procent mellan 2016 och 2017.

En halv procent 2018 låter kanske lite, men det är en förändring i helt fel riktning. Enligt klimatmålet som riksdagen spikat ska utsläppen från trafiken ha pressats med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010 års nivåer.

För att klara det måste utsläppen fortsättningsvis minska med åtta procent - varje år, fram till 2030. Nuvarande styrmedel räcker inte på långa vägar till för det. De ger en sammanlagd minskning med mellan 31 och 37 procent. För att uppfylla målet krävs en rad ytterligare åtgärder, konstaterar Trafikverket.

”Nya styrmedel kommer behövas för att täcka gapet mellan den prognostiserade utvecklingen och målet. Det kommer då inte räcka med tekniska åtgärder utan det kommer även krävas en förändrad inriktning i utveckling av samhälle och transportsystem mot ett samhälle med minskad biltrafik och effektivare godstransporter”, står det i rapporten.

Nybilsförsäljningen har varit extremt hög de senaste åren. I fjol blev det rekordmånga lätta och tunga lastbilar. Trafikverket spår att trafikarbetet fortsätter att öka för både personbilar och lastbilar. Utan extra åtgärder väntas personbilstrafiken växa med 18 procent och lastbilstrafiken med 28 procent mellan 2014 och 2030.

”Det står i kontrast med att det skulle behövas en minskning av biltrafiken för att nå klimatmålet för inrikes transporter på ett långsiktigt hållbart sätt, skriver Trafikverket.

Rapporten innehåller flera oroande signaler. Nya personbilar blir inte längre snålare för varje år. Visserligen ökade antalet elbilar och laddbara bilar i fjol, men den absoluta merparten nya bilar var bensin- eller dieseldrivna.

2018 blev genomsnittsbilen för bensin närmare fyra procent törstigare jämfört med 2017. Motsvarande för genomsnittsdieseln blev plus två procent. Även hybriderna blev törstigare. Ser man på hela nybilsflottan utom rena elbilar ökade medelförbrukningen från 0,51 till 0,52 liter per mil.

Även andelen förnybar energi inom vägtransportsektorn minskade, marginellt visserligen, men även här gick det i fel riktning. Andelen sjönk till 20,3 procent, från 20,5 procent året före. Reduktionsplikten från den 1 juli fjol, som tvingar bränslebolagen att blanda in förnybart för att klara givna utsläppsmål, ledde därmed inte till någon ökning av andelen biodrivmedel i vägtrafiken.

Nedgången hängde i huvudsak samman med en minskad mängd ren biodiesel i form av HVO100, ett grönt bränsle som enligt Energimyndigheten ger mycket hög klimatreduktion, uppemot 90 procent.

Den minskade mängden biodrivmedel motsvarade en ökning av växthusgasutsläppen med cirka 85 000 ton. Den förnybara andelen i diesel sjönk med en procentenhet till 27 procent. Andelen dieseldrivna personbilar fortsatte att falla och stannade på 38 procent. Även inom EU har dieselandelen gått ned de senaste åren, men nu syns tecken på en utplaning på flera marknader, däribland Sverige.

”Debatten kring dieselbilars miljöegenskaper under de gångna åren har sannolikt påskyndat minskningen något. Mycket har dock gjorts vad gäller krav och provmetoder som gör att utsläppen från dieselbilar nu inte är lika stort problem längre. Det återstår att se om detta kan göra att marknaden vänder och att andelen dieselbilar åter börja öka”, skriver Trafikverket.