Foto: Peteri / Shutterstock

Viltolyckor har ökat med 800 procent över 20 år

65 430 inrapporterade viltolyckor under 2021 är det högsta antalet någonsin – anledningen är växande klövviltstammar. Klövvilt är som namnet visar djur med klövar, som vildsvin, hjort, rådjur och älg. Främst är det den växande populationen av vildsvin som dessutom breder ut sig över större delar av Sverige än tidigare. Nu kräver Riksförbundet M Sverige ökad avskjutning av viltstammarna och kraftigare åtgärder längs vägarna. 

När Nationella Viltolycksrådet först började mäta antalet viltolyckor 2003–2005 skedde i genomsnitt 800 vildsvinsolyckor och 500 hjortolyckor årligen. På mindre än tjugo år har dessa siffror ökat med över 800 respektive 700 procent. Under 2019–2021 skedde i genomsnitt 6 767 vildsvinsolyckor per år i vägtrafiken. Under samma period har mängden inrapporterade hjortolyckor ökat till 3 735 årligen.

– Klövviltstammarna måste minska av trafiksäkerhetsskäl. Inte minst gäller det vildsvin och regionalt även hjortar. Vi ser tecken på att vildsvinsstammen nu slutat växa till följd av intensiv jakt, men det kommer att krävas ett långsiktigt arbete över flera år för att begränsa antalet svin till hanterliga nivåer.

Viltolyckorna kostar samhället över 5 miljarder kronor varje år. Flest olyckor sker med rådjur och de allvarligaste sker med älg, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet hos M Sverige.

Att de svenska vildsvinsstammarna ökat dramatiskt beror till stor del på varmare väderlek och mindre snö under vintrarna, vilket gett svinen möjlighet att både överleva vintrar och breda ut sig över större delar av landet. Vildsvin förökar sig fort och är dessutom ganska svårjagade eftersom de är företrädesvis nattdjur.  Nu kräver M Sverige åtgärder som ett förbud mot utfodring av klövvilt i stödjande syfte, och ökad avskjutning. De vill också att fler viltstängsel ska byggas samt att vägars sidoområden ska röjas minst tio meter från vägkanten. 

– Viltolyckor ger inte sällan omfattande fordonsskador. Viltolyckor orsakar årligen olyckor som slutar i allvarliga skador och död. För många är det ett trauma att vara med om viltolyckor även om man slipper fysiska skador. Att dessutom tusentals djur årligen skadas och dödas i trafiken är sorgligt och onödigt.

En viktig del i att minska viltolyckorna är att underlätta för djuren att röra sig säkert i landskapet. I många fall handlar det om dyra åtgärder, varför utbyggnaden går långsamt.

– Det behöver byggas fler viltpassager i form av broar och tunnlar. Ny teknik för aktiv viltvarning måste användas i högre grad. Vägarnas sidoområden behöver röjas minst tio meter rakt ut från vägbanan, så att trafikanter kan upptäcka vilt utmed vägarna, säger Tony Gunnarsson.

Viltolyckor i svensk vägtrafik

Antal per år.

 

2012 46 928

2013 46 944

2014 47 167

2015 48 191

2016 58 581

2017 61 282

2018 63 751

2019 64 931

2020 61 156

2021 65 430