EU avslår bilbranschens vädjan om att skjuta upp hårdare utsläppskrav för dieselbilar

Sedan den 1 september 2019 måste personbilar som registreras inom EU följa utsläppscertifieringen Euro 6d-TEMP. Det innebär bland annat att dieselbilarna i WLTP-körcykeltestet maximalt från släppa ut 0,080 gram kväveoxider (NOx) per kilometer (0,060 g/km för bensinbilar). Under verklig körning i ett så kallad RDE-test (RDE står för Real Driving Emissions) får utsläppen dock vara högre. RDE-körningen innehåller en så kallad konformitetsfaktor, i detta fall 2,1, som innebär att utsläppen från dieselbilar får vara 110 procent högre än i WLTP-körcykeltestet. 0,080 gram per kilometer får alltså i verkligheten vara 0,168 gram per kilometer (0,080 multiplicerat med 2,1).

Den 1 januari 2021 träder hårdare regelverket Euro 6d (benämns även Euro 6d ISC-FCM) i kraft och innebär bland annat att konformitetsfaktorn sänks till 1,43. Det betyder att NOx-utsläppen vid RDE-körning (verklig körning) endast får överträda WLTP-gränsvärdet med 43 procent. Med andra ord får NOx-utsläppen hos en dieseldriven personbil vid verklig körning maximalt uppgå till 0,1144 gram per kilometer (0,080 multiplicerat med 1,43).

Denna hårdare gränssättning vill europeiska bilbranschen skjuta på framtiden med sex månader. Branschorganisationen ACEA (European Automobile Manufacturers' Association) har i en framställan till EU-kommissionär Thierry Breton, med ansvar för EU:s inre marknad, meddelat att coronavirusets härjande under 2020 har lett till komplikationer för industrin.

ACEA menar att de nedstängningar som EU-länder infört en eller flera gånger, på grund av viruset, har resulterat i att omkring 600 000 redan tillverkade bilar, anpassade för Euro 6d-TEMP, inte kommer att hinna säljas innan den 1 januari 2021 då de nya, hårdare reglerna träder i kraft. Bilarna kommer därefter inte att vara säljbara. Dessutom påpekar ACEA att vissa bilmodeller, som inte har hunnit certifieras enligt nya regelverket, inte kommer att kunna återgå i produktion igen. Det sägs leda till att många arbetstillfällen ligger i riskzonen för att försvinna.

LÄS MER: Biltillverkarnas CO2-minskning – Volvo i topp

MISSA INTE: Teknikens Världs avgasbibel

EU-kommissionen säger dock nej till bilbranschens vädjan och menar att EU:s olika sjösatta och kommande återhämtningsplaner, i kombination med EU-ländernas nationella motsvarigheter, ska kunna ge bilbranschen stöd för att göra den tillräckligt motståndskraftig inför vad framtiden har att komma med. De lyfter också fram att stödet ska hjälpa branschen att bli mer digital (vilket förespråkas i dessa pandemitider, inte enbart i bilbranschen).

Till branschtidningen Automotive News skriver kommissionen att nya lagstiftningen innehåller en så pass omfattande flexibilitet att den inte ska behöva leda till förseningar eller tillbakatagande av EU:s miljömässiga mål och följande av Paris-avtalet (klimatavtalet som trädde i kraft 2016) samt Europeiska gröna given (European Green Deal, ett avtal som ska göra EU klimatneutralt senast år 2050).

”Strikt miljölagstiftning är bästa sättet att främja konkurrenskraft och innovation. Det är också viktigt att säkerställa medborgarnas förtroende till att EU kan förbättra deras hälsa och miljö”, skriver kommissionen i uttalandet.

Nytt förslag: Ännu tuffare utsläppsregler i EU