Saab-konkursen kostar skattebetalarna miljardbelopp

När General Motors stod redo att lägga ned Saab under 2009 ryckte Koenigsegg in som en möjlig räddare. För att få till stånd en affär ansökte Koenigsegg om en miljardlån hos Europeiska investeringsbanken (EIB). Koenigsegg drog sig emellertid ur affären och Victor Mullers holländska Spyker stod kvar som enda alternativ till räddning. EIB godkände lånet och Saab övergick i Spykers ägo.

Men för att EIB skulle godkänna lånet behövde de garantier, något som svenska staten ställde upp med. I gengäld fick staten ta över ägandet av Saab Automobile Parts, numera Orio. Staten, närmare bestämt Riksgälden med dåvarande chefen Bo Lundgren, försäkrade då att reservdelsföretaget var mer värt än det lån om 2,1 miljarder kronor som Spyker och Saab fick beviljat.

– Skattebetalarna kan vara trygga, sa Bo Lundgren till di.se för drygt sex år sedan.

Allt i sin ordning trodde man då, men så är inte fallet i dag. Staten är fortfarande ägare av Orio (gamla Saab Parts) och företagets värde har sedan Saab-konkursen i december 2011 fallit kraftigt. Vid konkursen fick staten lösa in lånet på 2,1 miljarder kronor och i dag är Orio AB, enligt di.se som refererar till revisionsbyrån KMPG:s senaste värdering, värderat till 530 miljoner kronor.

Lägg på att Saab Parts/Orio har genererat 155 miljoner kronor till statskassan så landar slutnotan för skattebetalarna i nuläget på drygt 1,4 miljarder kronor.

Orio AB:s största värdeminskning registrerades under fjolåret då företaget även redovisade en förlust på 94 miljoner kronor före skatt.