Bensin eller diesel – vi jämför kostnaderna

1877 tog Nikolaus Otto patent för sin bensinmotor och fem år senare fick Rudolf Diesel patent för dieselmotorn.

Att säga att kampen mellan de båda personbilsdrivmedlen pågått sedan dess är aningen överdrivet.

En bättre beskrivning för svenska förhållanden är att kampen mellan drivmedlen intensifierats det senaste decenniet.

Dieselmotorerna har blivit mer effektiva, vibrationsfria och sofistikerade med ett härligt vridmoment vid låga varv. Skattemässiga lättnader har också bidragit till en kraftig ökning försäljningsmässigt.

Bensinmotorn har även den givetvis utvecklats det senaste decenniet med förfinad motorteknik. De senaste tre, fyra åren kanske ännu mer än dieselmotorn vad gäller effekt, förbrukning och goda köregenskaper.

En titt i försäljningsstatistiken visar att Rudolf Diesels skapelse firat stora framgångar de senaste åren i Sverige. 2007 var andelen dieselbilar 35 procent av den totala nybilsförsäljningen. 2012 landade andelen dieselbilar på 66,9 procent, nytt rekord. Nytt år innebär även nya förutsättningar i kampen mellan bensin- och dieselbilar. Sedan 1 januari har riksdagen beslutat om nya regler för både fordonsskatt samt vilka bilar som räknas till miljöbilar.

Om vi börjar med den nya skatten så räknas den ut enligt följande:

En bensindriven bil har alltid ett grundbelopp på 360 kronor. Utöver det beräknas fordonsskatten med ett koldioxidkomplement där varje utsläppsgram koldioxid per kilometer över 117 kostar 20 kronor per gram. En bensindriven Saab 9-5 2006 släpper ut 218 gram koldioxid per kilometer. Fordonsskatten blir då 2 380 kronor per år.

För nya dieselbilar gäller samma beräkning som för bensinbilen men med ett dieseltillägg på 2,33 + 250 kronor per år.

Teknikens Värld har tagit de fem bäst säljande bilmodellerna under förra året och i klassisk testanda räknat fram vad som är mest fördelaktigt – bensin eller diesel – när det gäller de bäst säljande motorerna av respektive bilmodell. Vi har räknat både med den vanliga testkörsträckan 2 000 mil per år men även utifrån den svenska medelbilens genomsnittliga körsträcka enligt Statistiska Centralbyrån. Det vill säga 1 218 mil per år.

Fakta: Så har vi räknat

Bilen står efter bostaden för den största posten i hushållens ekonomi. Därför lägger vi extra vikt vid att ta in reella uppgifter om uppskattat andrahandsvärde, försäkring, årsskatt, service och den verkliga bränsleförbrukningen när ekonomikalkylen sammanställs.

Uppgifter om bilens värdeminskning får vi från bilvärderingsföretaget Bilpriser.se. Dessutom hämtar vi in uppgifter på försäkring, årsskatt samt service och underhåll.

I ett vanligt Teknikens Värld-test räknar vi bränsleekonomin utifrån den verkliga bränsleförbrukningen – körcykeln vi mäter vetenskapligt på rullande landsväg, den så kallade Sverigecykeln.

De här tio bilarna har dock inte körts i Sverigecykeln utan beräkningen har skett utifrån tillverkarnas officiella uppgifter – den så kallade EU-körcykeln.

När det gäller beräkningen för 1 218 mil är samtliga kostnader beräknade med just denna körsträcka.

Fakta: De bäst säljande bilarna 2012

Volvo V70

21 845 sålda bilar – 81,6 % dieselandel.

Bensin: T4 (6,1 % av 21 845)

Diesel: D4 (39 %)

Volkswagen Passat

16 270 sålda bilar – 79,6 % dieselandel.

Bensin: TSI 211 DSG GT (1,1 %)

Diesel: TDI 177 DSG BMT GT(54,4 %, 170 TDI som såldes 2012)

Volvo S/V60

14 323 sålda bilar – 70,6 % dieselandel.

Bensin: T3 (7,1 %).

Diesel: D2 (29,6 %)

Volkswagen Golf

11 281 sålda bilar – 79,8 % dieselandel.

Bensin: TSI 122 MultiFuel BMT (4,8 %)

Diesel: TDI 105 BMT (72,8 %)

Kia Cee'd

7 175 sålda bilar – 93,4 % dieselandel.

Bensin: 1,6 (6,6 %).

Diesel: 1,6 CRDi (93,4 %)

Statistik från Bil Sweden samt respektive bilmärke.

Så mycket kostar ägandet vid 1 218 mil/år

Beräknat på tre års ägande, körsträcka 1 218 mil per år, totalt 3 654 mil på tre år.

Så mycket kostar ägandet vid 2 000 mil/år

Beräknat på tre års ägande, körsträcka 2 000 mil per år, totalt 6 000 mil på tre år

Fakta: Uppfinnarna

Nikolaus Otto (1832-1891)

Presenterade 1876 en förbränningsmotor som ­arbetade enligt fyrtaktsprincipen, ottomotorn. Den patenterades 1877 och blev en stor försäljningsframgång och förebild för den fortsatta utvecklingen av förbränningsmotorer. 

Rudolf Diesel (1858-1913)

Tysk ingenjör som uppfann dieselmotorn. Motorn lanserades dock för tidigt och Diesel drabbades av både ekonomiska och psykiska problem. Först mot slutet av sitt liv kunde han åter bidra konstruktivt till det tekniska arbetet.

Källa: Nationalencyklopedin