”Bilstölderna kostar 100-tals miljoner varje år”
Johan Granholm, bilspecialist på försäkringsbolaget If, menar att spårningssystemen ger ägarna en mycket större chans att få tillbaka sina bilar.
Denna artikel är en uppföljning till vår tidigare artikel om de stulna lyx– och sportbilarna som, tack vare spårningsutrustning, hittades i en lastbil i Lettland.
Hur stor nytta gör spårsystemen?
– De är ett bra komplement till stöldskyddet och gör att vi har mycket större chans att hitta bilarna vid stöld än om bilen inte hade spårsystem. Ett bra exempel är Porschen som hittades efter några dagar som ni skriver om i artikeln.
Kopplar inte tjuvarna bort systemen med en gång?
– Vanligaste tillvägagångssättet är att tjuvarna stör ut spårsystemets signal under transporten/förvaringen men ibland fallerar deras utrustning någon gång på vägen och då kan vi få en signal om var bilen befinner sig och kan skicka ut polisen. Ibland kan de även ha sökutrustning som kan leta fram spårsystemet/trackern och sedan koppla bort den.
Ser tjuven att bilen han är på väg att stjäla är spårningsutrustad?
– Det är inget som syns, spårningssystemen är vanligtvis dolda men de professionella ligorna vet oftast att bilarna har standardmonterat spårningssystem.
Hur stort är problemen med stölder av exklusiva bilar för If?
– Bilstölderna går ofta i vågor och har gjort det under de senaste åren och man riktar ofta in sig på ett, eller ett par märken åt gången. Just nu är det mer exklusiva bilar som stjäls. Bilstölder är resurskrävande och kostar försäkringsbranschen och samhället flera hundra miljoner kronor per år. Bilägare drabbas av självrisker, tidsförluster som till exempel förlorad arbetstid och inkomstbortfall. Dessutom leder de till ökad otrygghet i samhället. Vi arbetar systematiskt tillsammans med flera partners för att försöka göra bilarna ännu svårare att stjäla.
Spårsystemen skyddar väl mot stöld av hela bilen, eller går det även att spåra enskilda reservdelar?
– Det går att ha spårsystem i enskilda reservdelar också, i till exempel xenon– eller laserljus som betingar ett högt värde.
Sökresurser gör skillnad
Porschen som hittades i Lettland hade en svensk spårsändare av modellen Spotguard.
– Eftersom våra sändare är eftermonterade försvårar det för biltjuven om de letar efter sändaren. Det ger larmcentralen och sökteamet en fördel. Tjuven vet ju heller inte om bilen har ett spårsystem monterad. Det är inget man ska skylta med, man vill inte att de ska börja leta efter en sändare, förklarar Klas Wassberg, Sverigechef på GSGroup.
Sändaren är liten och kan gömmas i princip överallt. Eftersom den drivs av ett batteri finns det heller inga kablar som avslöjar placeringen.
Förutom en bra hårdvara framhåller Klas Wassberg sökresurserna som avgörande.
– Det hjälper inte att ha en sändare om ingen kan avläsa signalerna. Våra sändare ger positionen med tre olika tekniker, GSM-triangulering, GPS-positionering och radiosignalspårning. Till slut kan det behövas lokal personal som kan radiopejla en exakt position, säger Klas Wassberg.
När signalen blir stationär brukar det indikera att bilen har blivit parkerad. När polisen tar sig in i sådana här gömmor brukar man inte bara hitta en stulen bil, man hittar flera bilar och stora mängder stöldgods.
– Då har vi gjort ett bra jobb för bilägarna, för försäkringsbolagen och för samhället, säger Klas Wassberg.
Att kunna spåra sin bil kostar en del, ungefär som en tilläggsförsäkring varje år. Spotguard-sändaren i exemplet kostar 2 100 kronor. Därutöver kostar ett spårningsavtal 1 200 kronor per år.
Fakta
Stölder drabbar alla märken, men det är framför allt BMW och Mercedes som sticker ut genom en hög andel som inte återfinns. Sett till nyare årsmodeller löper ägarna av Porsche, Tesla och Fiat störst risk att aldrig mer se sin bil igen. När det gäller Fiat handlar det om dyra husbilar som ofta byggs på Fiat-chassi.
Kommentera artikel
Teknikens Värld erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se