Därför går priset på miljöbränsle upp när oljan blir dyrare

Tack vare statliga subventioner såg vi en etanolboom för drygt femton år sedan, något som ledde till att etanoldrivna bilar under helåret 2008 stod för hela 68,4 procent av försäljningen. Det hårdsatsades på bränslet och under flera år såg det lovande ut. Den miljövänliga etanolen var under flera år även billigare att tanka än bensin även om förbrukningen med E85 stiger på grund av lägre energitäthet.
Sedan dess har intresset för bränslet dalat och flera biltillverkare har slopat tillverkningen av bilar som kan tankas med E85. Det tros bero på bland annat ett högre E85-pris, men kan även relateras till mekaniska problem hos de bilar som körs på E85. I en undersökning som Svenska Dagbladet gjorde 2014 menade verkstäder att ”etanol är torrt och aggressivt” och att det sliter mer på bilarnas komponenter än om man tankar bensin.

För några år sedan lanserades HVO100, Hydrerad Vegetabilisk Olja, på ett liknande sätt som ersättare till diesel. Till en början såldes bränslet nästan helt skattebefriat vilket gjorde att priset landade på en liknande kostnad som konventionell diesel, trots högre tillverkningskostnad.
Under senare år har några biltillverkare som Ford satsat på etanoldrivna bilar igen, det har lanserats förslag från regeringshåll om konverteringsbidrag för att anpassa bilar att köra på etanol eller biogas och sedan 2021 har vi högre inblandning av etanol i bensinen då vi gick från E5 till E10 som en del i reduktionsplikten.

HVO100 består av kolvätekedjor som kan tillverkas av PFAD, som är en restprodukt från tillverkning av palmolja, eller bland annat slakteriavfall och tallolja. E85 i sin tur består vanligen av cirka 85 procent etanol, 15 procent bensin (upp till 25 procent vintertid) samt denatureringsmedel som MTBE/ETBE och isobutanol.
Särskilt HVO100 är helt fritt från råoljeprodukter som är grundstenen för framställning av diesel och bensin, så varför har priset på sådana bränslen rusat i stort sett i samma takt som råoljebaserade drivmedel?
I skrivande stund kostar HVO100 cirka fyra kronor mer än konventionell diesel och E85 drygt två kronor mindre. Det är ökningar med 64 respektive 69 procent jämfört med i mitten av juni 2021. Under samma period ökade priset på diesel och bensin med 70 respektive 80 procent.

Enligt Lennart Olsson, prissättare på Circle K, beror detta på en kombination av faktorer.
– HVO prissätts på världsmarknaden i direkt relation till diesel och påverkas därför delvis av samma faktorer. Dessutom är det begränsad tillgång vilket gör att priset går upp när efterfrågan går upp. Även för etanol är tillgången begränsad men prissätts på egen notering, som vi följer. E85 innehåller 20 procent bensin så därav påverkas priset delvis av samma faktorer som bensinpriset, säger Lennart Olsson.

Men det är inte bara det högre priset som gör dessa biodrivmedel kostsamma då de även har lägre energitäthet än diesel och bensin. Enligt Lennart Olsson ligger skillnaden för HVO100 på cirka -2 procent i energiinnehåll. Men den brinner mer effektivt. En effektivare och renare förbränning som ger mindre sot i motor och reningssystem. För E85 får man i snitt räkna med att förbrukningen stiger med 30 procent jämfört med bensin. Att skillnaden mellan diesel och HVO100 är mindre beror delvis på att diesel i dag innehåller cirka 30 procent HVO100.
Hur tror du att fördelningen mellan de olika drivmedelstyperna kommer att se ut om 20–30 år?
– Oj, 20–30 år är en lång tidshorisont. Min gissning är att HVO100 fortfarande har en roll för de bilar och maskiner som blir svårast att elektrifiera eller drivas med vätgas, E85 är redan i dag en liten produkt och vi ser ingen större utveckling av flexifuelbilar. ­Jag tror att produktion av bensin, diesel och metanol sker fossilfritt, så kallade elektrobränslen där el, vatten och koldioxid används som råvaror.

Hur ska vi bäst satsa på att fortsatt kunna använda befintlig fordonsflotta?
– Om vi skall nå målet, 70 procents reduktion av CO2 i transportsektorn 2030, så behövs stora mängder förnybara flytande drivmedel. Vi behöver då för att klara de tekniska kraven på bränslen och bilar, tillåta höginblandade drivmedel i reduktionsplikten, exempelvis HVO100.
Behövs det någon förändring för att HVO100 och liknande biodrivmedel ska kunna ses som det självklara valet framför fossila bränslen, vilka?
– Ja vi anser att tiden är mogen att lägga in de höginblandade drivmedlen i reduktionsplikten för att klara 70-procentsmålet till 2030. Vi når snart de tekniska begränsningarna för hur mycket biodrivmedel vi kan blanda in i diesel och bensin, därför behöver vi exempelvis ha HVO100 in i reduktionsplikten. Då kommer också prisrelationen till diesel bli mer harmoniserad jämfört med i dag, där HVO100 kostar nästan fyra kronor mer än diesel trots att den är skatte­befriad.