Efter valet: Blir bränslet billigare?

Sänkta skatter på bensin och diesel lovades innan valet av samarbetspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Bränslepriserna som har skenat det senaste året blev en valfråga, i synnerhet för de som röstade för ett regeringsskifte. 

Men vad kommer att hända med bränsle- och energipriserna, nu när den nya regeringen har tillträtt?

I det 63 sidor långa Tidöavtalet mellan regeringens samarbetspartier stakas riktlinjerna ut.  På sidan 58 i Tidöavtalet står att åtgärder riktade till hushållen bör sträva mot ”lägre drivmedelspriser”. I avtalet har man kommit överens om att sänka reduktionsplikten, alltså inblandningen av biodrivmedel, till EU-nivån från och med 2024 och tre år framåt.

De svenska reglerna avviker nämligen från EU:s regelverk. I Sverige är reduktionsplikten för diesel i år 30,5 procent. För bensin är reduktionsplikten 7,8 procent. 

I andra EU-länder är kravet på inblandning av biodrivmedel på en helt annan nivå. Enda EU-landet som har en regelrätt reduktionsplikt är Tyskland med en reduktionsplikt på i snitt sju procent.

För EU gäller 6 procent reduktionsplikt som en lägstanivå enligt gällande bränslekvalitetsdirektiv. Siffran avser en sammanvägd reduktionsplikt för både bensin och diesel. EU:s gemensamma mål 2030 är att 14 procent av energiförbrukningen i transportsektorn ska komma från förnyelsebar energi. EU-nivåerna är under förhandlingar och kommer eventuellt att höjas redan 2023.

LÄS OCKSÅ: EU tillåter Sverige att ta bort skatt på bensin och diesel

Om reduktionsplikten sänks 2024 innebär det lägre bränslepriser, om drygt ett år. Hur stor skillnaden blir är dock svårt att beräkna. Enligt Sverigedemokraterna skulle en sänkning av reduktionsplikten för diesel till 5 procent möjliggöra en sänkning av priset med drygt tre kronor per liter.

Förslaget om sänkt reduktionsplikt skulle också innebära att en större nettomängd koldioxid kommer att släppas ut i atmosfären från Sverige. 

Per Kågesson, pensionerad professor miljösystemanalys, är en av kritikerna av svenska särkrav. Per Kågesson har framhållit att de biodrivmedel som Sverige använder i huvudsak importeras. Ökar vi användningen blir det mindre mängd kvar för övriga länder. Kort sagt, vi minskar utsläppen här, men de ökar någon annanstans. 

Argumentet utgår från att det bara finns en given mängd biodrivmedel. I verkligheten påverkar en ökad efterfrågan både pris och utbud över tid.

Jessica Alenius, vd på Drivkraft Sverige, intresseorganisationen för bränsle- och drivmedelsbranschen i Sverige, är kritisk till en sänkning av EU-anpassning.

– En kraftigt sänkt reduktionsplikt skulle slå hårt mot både klimatet och investeringsklimatet. Om förutsättningarna ändras hela tiden så finns en risk att omställningen försenas. Det är bråttom att hejda klimatförändringarna. Biodrivmedel sänker utsläppen här och nu, säger Jessica Alenius som ändå framhåller att det är bra att den nya regeringen väntar tills 2024 med eventuella ändringar i reduktionsplikten. 

– Det är bra att regeringen väntar in förhandlingarna i EU som nu höjer sin klimatambition. Då har kanske EU beslutat om att höja lägstanivån till 13-16 procent, säger Jessica Alenius.

Ett snabbare sätt att sänka bränslepriserna utan att ändra biodrivmedelsinblandningen vore att sänka drivmedelsskatterna. Något sådant beslut har dock ännu inte aviserats, men det kan finnas med i budgeten för 2023 som presenteras i november. Eftersom lägre reduktionsplikt kan sänka priserna först 2024 är det möjligt att den nya regeringen använder sig av en skattesänkning för att uppfylla vallöften om sänkta bränslepriser.

Den nya regeringens politik kan också påverka elbilsägarnas ekonomi. Låga och stabila elpriser har utmålats som en prioritet, och i regeringsförklaringen lovas satsningar på bland annat kärnkraft. Bland annat ska regeringen tillsätta en utredning om en skyndsam återstart av kärnkraftreaktorerna Ringhals 1 och 2. Förbudet mot att återstarta stängda reaktorer tas bort. 

På kort sikt ska ett föreslaget högkostnadsskydd hjälpa dem med höga elräkningar. Hur detta ska utformas är dock inte klart. Utbyggnad av exporterande elkablar ska pausas. Målet är att Sverige ska bli ett elprisområde. Detta kommer att påverka elpriserna, på lång sikt.