Laddhybrid bra miljöval – om man laddar ofta

En renodlad elbil framstår för många som det bästa miljövalet. Inget avgasrör och ingen bensinförbrukning. Visst måste det vara bättre än en laddhybrid?
Nej, inte nödvändigtvis. Ett stort elbilsbatteri innebär en stor miljöbelastning vid tillverkning. Därför kan en laddhybrid vara det mer miljöriktiga valet. Ett litet batteri som används i hög grad är bättre än ett stort batteri som oftast bara används till en liten del.
I dag finns det elbilar med batterier på över 100 kilowattimmar. Det tär på jordens resurser att tillverka ett så stort batteri. Resultatet av en jämförelse mellan elbilar och laddhybrider beror också hur man jämför. Forskare från Chalmers visade i en studie 2019 att hushåll med en laddhybrid och en bensindriven bil i genomsnitt körde en längre sträcka på el jämfört med hushåll med en elbil och en bensinbil.

Skillnaden uppstod när man skulle köra en sträcka som var på gränsen för vad elbilen skulle klara av. Då valde elbilshushållen bensinbilen, medan hushållen med laddhybrid valde denna.
På så vis kunde de köra fler kilometer med laddhybriden. Laddhybriden eliminerar alltså körning med bensinbilen.

Men elbilarna i studien var första generationen Nissan Leaf, med en praktisk räckvidd på omkring 15 mil. Dagens elbilar har dock större batterier än gamla Nissan Leaf. Hur skulle det påverka resultaten?
– Elbilars räckvidd har ökat kraftigt de senaste åren, så elbilshushållen skulle i dag klara längre sträckor på el, säger Frances Sprei, professor på Chalmers och en av forskarna som författade rapporten om laddhybriders miljöpåverkan.

Men Frances Sprei menar ändå att laddhybriderna har en funktion att fylla på marknaden.
– Laddhybrider fungerar för sådana som är oroliga för att räckvidden inte ska räcka till, och som kör i områden där det är dåligt med laddmöjligheter. Om laddhybriden har en elräckvidd på 80 ­kilometer och laddas dagligen så kan de ses som miljöalternativ. Men man måste köra minst 50 procent, helst 75-80 procent på el för att laddhybriden ska motiveras ur miljösynpunkt, säger Frances Sprei.

Att inte slarva med laddningen är nyckeln till hög andel elkörning.
Frances Sprei visade i en rapport från 2021 betydelsen av daglig laddning.
– Vår forskning visade att även små avsteg från regelbunden laddning gör stor skillnad. Om man en av tio nätter inte laddar sin laddhybrid så märks det direkt, säger Frances Sprei.

I undersökningen sammanställdes kördata från 7 491 stycken Chevrolet Volt, en av de första laddhybriderna på marknaden.
– Vi fann att om man minskade antalet laddtillfällen från varje dag till nio av tio dagar så ökade bensinförbrukningen med 0,185 liter per mil. Att öka antalet laddtillfällen till mer än en gång per dag påverkade mindre. Man måste i så fall ladda två gånger per dag under mer än 20 procent av dagarna för att det ska ha en notervärd effekt. Våra resultat visar på vikten av laddinfrastruktur och styrmedel som gör det gynnsamt för laddhybridägare att ladda bilarna dagligen, säger Frances Sprei.

Flera undersökningar visar dock att många laddhybridägare slarvar med laddning och el-körning.
I en stor internationell undersökning från 2020 av ICCT, International Council on Clean Transportation, visar det sig att mindre än halva körsträckan körs på el. Tyska privatägda laddhybrider körs på el 43 procent av den totala körsträckan. Tyska tjänstebilar körs på el bara 18 procent av körsträckan.
Högst andel elkörning hittade man bland privatägda laddhybrider i Norge. Där kördes 54 procent av körsträckan på el.

Oavsett vilket land vi tittar på är elkörningen mindre än vad som förutsätts i den officiella körcykeln. När Volvo anger att deras laddhybrid V60 Recharge drar upp 0,19 liter per mil så är förutsättningen att tre fjärdedelar av körsträckan körs på el. Bara då drar laddhybriden i genomsnitt 0,19 liter bensin per mil.

Att utvecklingen pekar mot renodlade elbilar är det ingen tvekan om. I Sverige vill regeringen trappa ned subventionerna till laddhybridbilar.
– Elbilar är i dag betydligt dyrare än laddhybrider, och eftersom de samtidigt är betydligt bättre ur klimatsynpunkt så har regeringen valt att trappa ner stödet för laddhybrider och i stället fokusera resurserna på elbilar och ladd­infrastruktur, säger Tove Kullenberg, pressekreterare på miljö- och klimat­departementet.