Laddkorten och apparna du behöver

Fortfarande är det nämligen försvinnande få laddstolpar som accepterar vanliga betalkort som betalning. Kontanter kan vi helt glömma. Istället krävs att man registrerar sig som användare genom att ladda ner en app på sin telefon och kopplar den till ett betalkort. Alternativt kan man beställa en laddbricka eller laddkort. Fördelen med detta är att du kan ladda bilen även om din telefon råkar vara urladdad. Du kan också lämna ifrån dig laddbrickan och låta någon i familjen ladda bilen.
Men vilka laddnätverk ska du koppla upp dig mot? Det finns en uppsjö av olika lokala ladd–operatörer. Men egentligen räcker det att ladda ner några stora nationella aktörer. Lägg till en uppkoppling mot Ionity så har du en ­anständig täckning för en Sverige-resa. Vilka som fungerar bäst för dig beror på dina körvanor och vilka laddstationer som finns där du brukar köra. Dessutom handlar det om vilken elbil du kör. Har du en Renault Zoe som inte klarar att snabbladdas finns det ingen vits att leta efter snabbladdare.

Många elbilar som klarar snabbladdning har en gräns vid 50 kW och då behöver du inte skaffa dig tillgång till Ionitys 350 kW-laddare. Bilen sätter gränsen för laddhastigheten.

Förutom laddbrickor och kundkort som kopplas direkt till laddoperatörerna kan det vara värt att se vad olika roamingoperatörer erbjuder. Det heter så när ett företag ­erbjuder ett kort eller RFID-bricka som fungerar på många olika nätverk. I första hand ska du se på vad ditt bilmärke erbjuder. De flesta tillverkare erbjuder någon form av abonnemang som fungerar på många olika laddoperatörer, inte sällan i hela Europa. Uppläggen varierar. Det kan vara gratis eller så kostar det i form av en månadsavgift. Om bilmärket är en av delägarna av Ionity får man troligen en bra rabatt på Ionitys höga elpriser. Men det betyder inte att att priserna hos övriga operatörer är rabatterade. Ska du ladda billigt måste du alltid jämföra priserna som erbjuds via roaming-operatörer med priserna som erbjuds direktkunder.

Som exempel kan nämnas laddabonnemanget Audi Charging Services som erbjuds ägare av Audis elbilar. I mellanversionen som kallas ”Transit” kostar abonnemanget 189,45 kronor per månad. Då kan man ladda för 3,30 kr/kWh på Ionity. Billigt med tanke på att direktkunder betalar 8,70 kr/kWh. Men använder du Audi Transit på Mer kostar snabbladdning 5,40 kr/kWh. Direktkunder hos Mer betalar 5,00 kr/kWh.

Tesla-ägare har det enklare. Teslas eget laddnätverk med så kallade ”Superchargers” laddar i hög hastighet och Tesla tar ut ett relativt lågt pris, 3,62 kronor per kWh. Där kan bara Tesla-bilar laddas. Till skillnad från flertalet abonnemang för Ionity krävs Tesla-ägarna inte på någon årsavgift.
För utlandsresor krävs nya laddkort och allra helst en roamingtjänst. Abonnemangen som biltillverkarna erbjuder brukar omfatta många laddplatser i Europa. Det kanske inte blir den billigaste lösningen, men det ger enkel tillgång till laddning. Fristående alternativ finns också. Maingau är ett tyskt energibolag som erbjuder fasta priser på 170 000 laddpunkter i Europa, även på Ionity-laddare. I Sverige kostar laddning på Ionity via Maingau 75 cent per kWh, vilket med dagens kurs blir 7,65 kronor per kWh. Drygt en krona i rabatt jämfört med listpriset på 8,70 kronor per kWh.

Konsumentverket: ”Vilda västern”

Prisinformationen på laddstolpar är så dålig att Konsumentverket har reagerat.
– Anmälningar vittnar om att det särskilt finns brister i den prisinformation som ska lämnas till konsument. Det kan till exempel handla om att prisinformationen saknats, varit felaktig eller att informationen lämnats först efter att laddningen slutförts. Det har varit lite av vilda västern på marknaden, säger Charlotte Söderlund, jurist på Konsumentverket.

Problemen gjorde att Konsumentverket för ett år sedan inledde en granskning av prisinformationen på publika laddstolpar. Resultatet var nedslående. Man konstaterar att det finns en mängd olika sätt att betala för laddning. Per tid, per kWh, via roamingoperatör, via olika medlemskap. Eftersom det finns flera olika betalningsmodeller är det extra viktigt att kunden får information om tydliga prisuppgifter innan laddningen påbörjas, menar Konsumentverket.

”Att konsumenten ska kunna jämföra olika alternativ är en förutsättning för att kunna fatta ett välgrundat affärsbeslut.” skriver Konsumentverket i rapporten.
En särskild oklarhet uppstår när priset ändras under laddning. Det kan ske när bilen står kvar och upptar plats efter det att laddningen slutförts. Då debiteras en så kallad trängselavgift. Denna trängselavgift kan öka ju mer belagd laddstationen är. Om flera kunder ansluter sig till stationen under laddtiden kan trängselavgiften bli dubbelt så hög.

Ett bolag skriver att det kan tillkomma extra avgifter om man inte är registrerad användare, utan att precisera hur mycket. ”Det måste tydliggöras vad den extra avgiften avser och hur stort belopp det rör sig om” kommenterar Konsumentverket.
Överlag är laddoperatörerna inte särskilt generösa med prisinformation. Bara två kedjor av ett tiotal undersökta aktörer angav priset på laddstolpen. Men Konsumentverket menar att om köp bara kan göras genom en applikation så räcker det att priset anges i applikationen. Ett större problem är laddning med RFID-kort eller laddbricka. Då kan laddningen startas och slutföras utan att man har fått någon information alls om priset.