Nya bonus-malus: Elbilen en vinnare

Idéerna har lämnat ritbordet och blivit ett skarpt förslag. Regeringen avser att trimma bonus-malus-systemet till en tydligare elbilsvänlig profil. Renodlade elbilar är de enda bilarna som får mer bidrag, alla andra bilar får mindre bidrag eller ökad malus-skatt.
Vad betyder det här för bilmarknaden – eller, viktigare, hur mycket slår skatteändringarna mot dig som planerar att köpa en ny bil?
Det här är fakta: De renodlade elbilarna får bonusen höjd från 60 000 kronor till 70 000 kronor. Laddhybrider får sänkt bonus. I den nuvarande bonustrappan utgår man från 60 000 kronor och bonusen sänks sedan med 714 kronor för varje gram upp till 70 gram. I kommande systemet utgår man från 45 000 kronor och får bonusen sänkt med 583 kronor för varje utsläppt gram upp till 60 gram. I praktiken betyder det att laddhybrider får cirka 10 000 kronor mindre i bonus.

Bilar som släpper ut mellan 61-90 gram bedöms som så menlösa att de varken får bonus eller malus, de har bara den obligatoriska fasta skatten på 360 kronor. Där hittar vi flera tunga laddhybrider med relativt kort räckvidd, till exempel de flesta laddhybridvarianterna av Volvo XC60 och XC90. De kommer att få den allra största förändringen, upp till 16 500 kronor mindre i bonus.
Alla andra bilar får en malusskatt de första tre åren, oavsett om de drivs med bensin eller diesel. Är koldioxidutsläppet 91-130 gram är malusskatten 107 kronor för varje gram, från och med 131 gram kostar varje gram 132 kronor. Dessutom tillkommer vanliga fordonsskatten.
Nya skattesatserna betyder att skattegapet till renodlade elbilar växer. Det kommer alltså att bli lättare att räkna hem en investering i en elbil.

LÄS MER: Nya bonus-malus ger mindre stöd till laddhybrider – mer malus 

Hyundai Ioniq illustrerar skillnaden. Modellen finns med tre olika drivlinor; bensin, laddhybrid och som renodlad elbil.
Bensinversionen (en icke laddbar hybrid) blir i april 2021 totalt 2 400 kronor dyrare, medan Plug-in Hybrid-modellen blir 11 600 kronor dyrare. Elbilen blir 10 000 kronor billigare. Det låter kanske inte mycket men det ruckar på jämviktslägena för alla jämförelser mellan olika motortekniker.
Framför allt framstår elbilen som mer överkomlig jämfört med laddhybriden. I år är prisskillnaden för Ioniq, inräknat bonusbeloppen, 56 400 kronor mellan laddhybriden och elbilen. Efter första april nästa år blir prisskillnaden endast 34 800 kronor. Det betyder att jämviktsläget inträffar redan vid 5 400 mil – så många mil får laddhybriden gå på bensin innan bensinkostnaden har hunnit ifatt merpriset för elbilen.

LÄS MER: Regeringens örfil till bilköparna – 50 procent mer i skatt 

Jämför vi elbilen med bensindrivna hybridmodellen är prisskillnaden i år 81 500 kronor. Från och med april nästa år är skillnaden nere i 69 200 kronor. Om elbilen motsvarar ditt bilbehov är merinvesteringen i Ioniq Electric motiverad. Eldriften sparar cirka 6,40 kronor per mil jämfört med bensinkostnaden. Merkostnaden för Ioniq Electric är intjänad efter 10 800 mil. Resten är ren vinst, vilket torde avspeglas i ett bättre andrahandsvärde för elbilen. Notera att jämförelsen endast räknar in skillnaden i bränslekostnad. Skillnader i servicekostnad och årlig skatt efter tredje året talar också till elbilens fördel.

Hur jämförelsen faller ut beror till slut på biltillverkarens prislista och vilka bilar som jämförs.
En elbil med stort batteri har högre pris och därmed högre milkostnad. Många tillverkare väljer att endast sälja laddbara bilar med högre utrustningsnivåer för att motivera höga listpriser. Oavsett vilken elbil du intresserar dig för har du 10 000 kronor att tjäna på att vänta med köpet till efter första april nästa år.
Har du en körprofil som mer lutar åt laddhybriden bör du inte vänta med beställningen. Laddhybriden får cirka 10 000 kronor mindre i bonus med det nya systemet. I år skiljer det 25 100 kronor mellan laddhybriden och bensinmodellen i Ioniq-serien när vi räknar in både malus och bonus. Nästa år i april blir merpriset för laddhybriden 34 300 kronor.
De flesta andra tillverkare har större prispåslag än Hyundai för sina laddbara versioner. Volvo lägger till exempel på 130 000 kronor för att V60 blir laddhybrid, Volkswagen lägger på 180 000 kronor när Passat får laddkabel. Efter april betyder det att totalpriset, inräknat både bonus och malus, blir 130 000 kronor högre för Passat laddhybrid. För att köra in den merkostnaden krävs en hängiven användning av laddkabeln.

Nya malusskatterna är bara en av flera skatteförändringar som sker 2021. Borttagna rabatter för laddbara förmånsbilar och överlag kraftigt höjda tjänstebilsskatter kommer att skaka om den svenska bilmarknaden. Kanske till oigenkännlighet.
En sak är säker: Vi kommer att se ett efterfrågetryck på laddhybrider fram till april 2021. Elbilar kommer att tappa i efterfrågan under samma tid i väntan på att nya höga elbilsbonusen träder i kraft. Merparten av alla bilar som säljs är dock fortfarande drivna av en bensin– eller dieselmotor. Den delen av marknaden kommer också att gynnas fram till april 2021. Eftersom det bara är en tiondel av marknaden som efterfrågar renodlade elbilar så kan vi förutse ett stark öppning på bilåret, pandemin oräknad. Även andra kvartalet kommer att vara positiv för bilhandeln eftersom alla företagskunder vill få bilarna registrerade före halvårsskiftet 2021 då de nya, högre förmånsvärdena börjar gälla om regeringens planer går i lås.
För resten av 2021 ser det ganska mörkt ut för bilhandeln. Företagsmarknaden kommer att vara om inte iskall, så i alla fall ganska bedövad efter ruschen under första halvåret. Framöver kommer företagsmarknaden vara betydligt mindre. Privatmarknaden kommer att fylla på med kunder som går från företagsbil till privatägd bil, men det kommer förmodligen att handla om mindre, billigare bilar när kunden betalar själv. Dessutom lär de nya malusskatterna överlag minska intresset för större modeller. Vem vill betala över 10 000 kronor per år i malusskatt för en Volvo XC60? Privatleasing lär få en skjuts, men även privatleasade bilar drabbas av malusskatt.
Förlorare är stora tjänstebilsmärken som Volvo, BMW och Audi. Volkswagen lär också känna av tappet på företagsmarknaden men de har ett bredare modellutbud och kan ta igen förlorad tjänstebilsförsäljning med bra privatleasingerbjudande av mindre modeller och elbilar.

LÄS MER: Högre tjänstebilsskatt – så blir de nya reglerna 2021

Hur försäljningen av laddbara bilar ser ut på sikt, efter halvårsskiftet 2021, är svårt att sia om. Initialt kommer vi att se en nedgång på grund av en avvaktande företagsmarknad, men på sikt lär kvarvarande förmånsbilsrabatter och bonus-malus-skatter väga över till laddbara bilars fördel. Dessutom lär EU:s koldioxidstraff tvinga tillverkarna att sätta prislappar som ger en ökad försäljning av laddbara bilar. Men med kraftigt höjda förmånsskatter får vi räkna med en mer priskänslig marknad och en lägre efterfrågan på stora, dyra laddbilar i Sverige.
Prisskillnader vi nu ser på marknaden är i hög grad ett resultat av vad tillverkarna kan och vill sälja. Att Volvo bara säljer eldrivna XC40 Recharge P8 AWD i högsta utrustningsnivån beror inte på att kunderna efterfrågar den, utan på att Volvo vill utnyttja betalningsviljan – inklusive de offentliga bonussystemen – maximalt. Så länge tillverkarna kan bli av med dyra laddhybrider och elbilar finns det ingen anledning att sälja dem billigare. Men ju mer tillverkarna pressas av EU-krav på lägre koldioxidutsläpp, desto högre blir volymmålen – och med det kommer lägre prislappar.