Olagliga däck når svenska konsumenter
Vid en av våra stickprovskontroller, vid inköp av dubbade vinterdäck, fick vi rena olagligheter skickade till oss. Men att hålla koll på vad som gäller regelmässigt är långt ifrån lätt och i vissa fall är det ännu svårare att hitta ansvarig importör – även för oss.
Det finns tydliga regelverk för hur långt dubbutstick ett dubbdäck får ha, hur många dubbar som är tillåtna samt vilken typ av dubbar som däcket ska ha när det är nytt. Men det finns två olika regelverk och vid en stickprovskontroll hamnar vi på Teknikens Värld mitt i smeten av olagliga däck. För stort antal dubbar i den ena däckmodellen och alldeles för långt dubbutstick i den andra modellen, vilket gör båda däcken olagliga att användas på den svenska marknaden. Men ändå säljs de.
Inför årets vinterdäckstest råkade vi ut för något liknande, vilket vi rapporterade om i vintras. Dubbdäcket Delinte Winter WD-52 levererades med alldeles för långt dubbutstick och vi valde att plocka bort det ur testet.
Enkelt uttryckt finns det ett gammalt regelverk och ett nytt. Det gamla regelverket säger att ett dubbdäck får ha max 50 dubbar per meter rullomkrets med ett maximalt dubbutstick på 1,2 millimeter när det är nytt. Denna gång har vi köpt in däck i dimension 205/55 R16, vilket har en rullomkrets på 1928 mm. Hur kan vi veta så exakt? Jo, varje dimension har en teoretisk rullomkrets som står angiven i STRO the Scandinavian Tire & Rim Organizations stora databok. Förvisso kan ett däck ha en annan omkrets när vi mäter, men det är den teoretiska rullomkretsen som bestämmer hur många dubbar däcket får ha. Vilket innebär 96,6 dubbar, eller 97 i ett 205/55 R16 däck. Men det Maxtrek Trek 900 Ice som levererades till oss hade 104 dubbar, vilket gör det olagligt att bruka.
Det andra regelverket säger att ett däck får ha hur många dubbar som helst och vilket dubbutstick som helst, så länge det klarar det av finska Traficom utvecklade over-run-testet. Vilket enkelt uttryckt är ett vägslitagetest. Trots massor av dubbar så får däcken som byggs enligt detta nyare regelverk inte slita mer på underlaget än de gamla. Kraven skärps allt eftersom samtidigt som de stora däcktillverkarna lyckas utveckla ny teknik under det nya regelverket. Men när Goodride IceMaster Spike Z-506-däcket anländer testgaraget så märks direkt att något är fel.
Det fina med Traficom-testet är att det finns en testrapport för varje däck, som tydligt berättar med vilket dubbutstick däcket godkändes. För Goodride läser vi att däcket klarade testet med 1,05 millimeters dubbutstick – men när vi mäter däcken i garaget får vi ett snitt på 1,58 mm för IceMaster Spike Z-506. Vilket är drygt 50 procent större dubbutstick än vad som är tillåtet för däcket.
Ett annat problem med Goodride är att många dubbar sticker ut så mycket att dubbkroppen i aluminium sticker upp och ut från dubbhålet. Detta kommer innebära extremt hög risk för stort dubbsläpp, att dubbarna ramlar ur däcket extremt snabbt om det skulle tas i bruk. Så både olagligt och dåligt.
Vi mäter alltid dubbutstick i början, under och efter testerna. Vi håller koll på hur många dubbar som ramlar ur testdäcken och vi analyserar dubbarna så att de stämmer överens med vad däcken är godkända med. Och det är tydligt, premiumtillverkare såsom Bridgestone, Continental, Goodyear, Michelin, Nokian och Pirelli har koll på vad de gör. Deras dubbning sker vid däcktillverkningen och de har riktigt små toleranser i sin tillverkning och däcken vi testar har max det utstick som de klarade over-run-testet med. Men när det kommer till mindre nogräknade tillverkare utan egen dubbning så kan det slå snett – vilket är precis vad som hänt med dessa bägge däck och med tidigare Delinte. Ofta dubbas däcken på marknaden där de ska säljas och det innebär problem.
– Det är problematiskt om man som tillverkare inte är närvarande på marknaden där däcken säljs, då är det svårt att hålla koll på att reglerna efterlevs och att kontrollera kvaliteten, säger Bernt Wahlberg, informationschef på STRO, som fortsätter:
– Dubbprocessen är avgörande för hur däcket kommer att prestera och de stora tillverkarna som själva dubbar sina däck har bra kontroll. Däremot mindre aktörer, där det kanske dubbas på plats, där kan kontrollen brista.
– Om dubbkroppen sticker ut ur mönstret, det däcket borde aldrig nå marknaden. Det får inte hända, även om jag tror att det kan vara oavsiktligt och beror på olyckliga omständigheter, avslutar Bernt Wahlberg.
Goodride når den svenska marknaden på flera sätt. Bland annat genom webbförsäljning via aktörer såsom DäckOnline, men även genom ABS Wheels och finska Tyrelia. Att hitta vem som faktiskt är ytterst ansvarig importör är inte alls självklart och detsamma gäller Maxtrek.
Kommentera artikel
Teknikens Värld erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se