Privatleasa eller köpa bil – så väljer du rätt!

Privatleasing har aldrig varit större.
I höst är hälften av alla nya privatköp privatleasingavtal. Men egentligen är det inte ”köp”. Att leasa en bil innebär att man hyr den över en längre tid, normalt 2-3 år. Ingen kontantinsats krävs, och efter avtalstiden är det bara att lämna tillbaka bilen.
Enkelheten lockar. Med ett leasingavtal slipper man lägga ut 150 000-250 000 kronor för en ny bil. Man slipper också oroa sig för värdeminskningen, allt är inräknat i leasingavgiften.
Privatleasing kan också vara riktigt billigt ibland. Speciellt när importörerna har ansträngt sig för att få ner en bil i golfklassen till en månadshyra på under 2 000 kronor per månad. Då har de förmodligen räknat ner ingångspriset mer än vad du som privatperson hade kunnat pruta på priset hos bilhandlaren.

Privatleasingavtal har framför allt blivit vanliga i småbilsklassen (B-segmentet) och i golfklassen (C-segmentet). Förmodligen för att man främst riktar sig till en yngre målgrupp som inte har pengar på banken för ett bilköp. Men det har ibland också blivit en kanal för udda modeller som har halkat efter i försäljningen. När till exempel alla frågar efter laddhybrider i ett visst segment blir plötsligt lagerbilar med dieselmotor iskalla. Att annonsera ut dem med stora prissänkningar fördärvar tilltron till bilmärket och andrahandsvärdet tar stryk. Då väljer hellre importören att privatleasa ut dem till lågt pris. Egentligen betyder det att bilarna säljs med stor rabatt till leasingbolaget, men rabatten döljs, smittar inte andra modeller i prislistan och andrahandsvärdena tar inte skada.
Privatleasingavtalen kan alltså vara förmånligare än reguljära köp. Men det är svårt att ekonomiskt jämföra privatleasing med köp. Utfallet beror på hur mycket man kan pruta på köppriset och på värdeminskningen. Och den sistnämnda kan vi bara gissa oss till.

Det finns också nackdelar med privatleasing. Innan man tecknar ett leasingkontrakt ska man vara medveten om att det är ett avtal som är tänkt att hållas. Att bryta avtalet i förtid kostar pengar. Man ska därför vara säker på sitt bilbehov under avtalstiden. Den som planerar att skaffa tjänstebil eller flytta utomlands bör avstå från privatleasing. Ändrat bilbehov på grund av tillökning i familjen kan också vara en orsak till att man ångrar ett privatleasingavtal.
Hur mycket det kostar att bryta ett avtal varierar mellan leasingbolagen. Volkswagen Finans kräver till exempel att man betalar fulla leasingavgifter under första året, och därefter ska kunden betala 40 procent av återstående, icke förfallna leasingavgifter om avtalet bryts. Kostnaden per månad får dock aldrig understiga 1 000 kronor per månad.

Man bör också vara medveten om att bilen förväntas att vara i bra skick när den lämnas tillbaka. Om bilen har djupa repor, många stenskott eller fläckar på klädseln så innebär det att leasingtagaren får en räkning på vad det kostar att återställa bilen. Vill man vara på den säkra sidan så skaffar man en överdragsklädsel till bilen. Skillnaden jämfört med att få småskador på den egna bilen är att då drabbas man enbart av ett något lägre försäljningspris när bilen säljs. En privatperson som köper en begagnad bil accepterar förmodligen ett par repor och stenskott om bilen säljs till rätt pris. Leasingbolaget värderar skadorna inte efter vilken betydelse de har för marknadsvärdet på bilen, utan efter hur mycket de kostar att åtgärda. I verkligheten kommer kanske inte skadorna ens att åtgärdas.

När du jämför laddbara bilar måste du dra av miljöbonus från köpkalkylen. Om du privatleasar är bonus redan inkluderad i leasingkostnaden.
Om det är svårt att jämföra renodlade köp med privatleasing är det betydligt enklare att jämföra olika privatleasingerbjudanden. Men jämför inte äpplen med päron. Kontrollera om service ingår i leasingpriset, och hur många mil du får köra. Försäkringskostnaden tillkommer oftast, men erbjuds också som tillval. Det du alltid får betala själv är skatten och drivmedlet – oavsett om det är el, bensin, diesel eller gas.