Riksdagsutskott vill ha högre skatt på många bilar

Det var i fjol höstas som regeringen presenterade ett förslag om nya bonus/malus-regler, ett förslag som i högre grad stödjer elbilar genom större premier, 70 000 i stället för 60 000 kronor, samtidigt som laddhybriderna får mindre stöd i form av lägre premier. En del laddhybrider blir dessutom helt av med subventionerna i och med att gränsen för att erhålla premie återigen sänks till 60 gram koldioxid per kilometer (nu ligger gränsen på 70 gram efter en höjning 2019 på grund av införandet av WLTP).

Bensin- och dieselbilarna, alltså bilar som i dag inte erhåller någon form av premie, kommer enligt förslaget att beskattas ännu hårdare än tidigare. Denna hårdare beskattning gäller, precis som i dag, under en ny bils tre första år.
I dag ”straffbeskattas” bensin- och dieselbilar (även icke laddbara hybrider och mildhybrider) med 82 kronor per gram koldioxid som överstiger 95 gram samt 107 kronor per gram koldioxid som överstiger 130 gram gram. I regeringens förslag vill man att straffbeskattningen ska inledas tidigare, redan från 90 gram i stället för 95, samtidigt som beloppen höjs – till 107 kronor per gram koldioxid som överstiger 90 gram samt 132 kronor per gram koldioxid som överstiger 130 gram.
Förslaget innebär att en vanlig, icke motorstark bensindriven bil i storlek som en Volkswagen Golf behäftas med en årlig fordonsskatt som är flera tusenlappar högre än i dag. Vi har gjort några uträkningar på hur mycket dyrare ett antal populära bilmodeller blir med det nya förslaget, dessa uträkningar kan du ta del av här. Ännu fler exempel på hur mycket högre fordonskatten blir hittar du här.

En populär familjebil som Volvo V60, i detta fall med mildhybriddrivlinan B4, får drygt 2 200 kronor högre fordonsskatt under tre år, totalt cirka 6 700 kronor högre. Foto: Patrik Lindgren / Teknikens Värld

Under gårdagen meddelade riksdagens skatteutskott att de stödjer regeringens förslag eftersom de vill påskynda omställningen till en fossilfri fordonsflotta i Sverige.
Med anledning av detta föreslår utskottet därför att riksdagen säger ja till förslaget den 25 februari då riksdagsdebatt och -beslut är planerade. Om riksdagen går på regeringen linje väntas nya bonus/malus införas den 1 april 2021.

Moderaterna och Sverigedemokraterna är dock av annan åsikt i denna fråga. De båda partierna är kritiska till regeringens förslag och vill därför se att riksdagen röstar ner det. Både Moderaterna och Sverigedemokraterna anser att svensk klimat- och miljöpolitik behöver andra åtgärder, exempelvis mer utbyggd laddinfrastruktur över hela landet samt satsningar på kärnkraft. Dessutom tycker de att bonus/malus-systemet är orättvist genom att gynna människor bosatta i storstadsområden medan hushåll och företag på landsbygden missgynnas.

Dagens bonus/malus-system infördes den 1 juli 2018. Fordonsskatterna ökade så sent som under 2020 i och med införandet av WLTP.

Har du frågor om tjänstebilar och de nya regler som är på väg att träda i kraft senare i år? Chatta i kväll med vår tjänstebilsexpert, där kan du ställa dina frågor!