Foto: Patrik Lindgren / Expressen Lifestyle

Så väljer du rätt typ av vinterdäck

Dubbdäck, olika typer av friktionsdäck, index hit och dit. Det är en djungel där ute, så vad ska du göra för att välja rätt vinterdäck till din bil? Här ger vi dig hjälp att bena ut vad allt betyder så att du kan köra så säkert som möjligt i vinter.

 I landets mest nordliga tredjedel har vintern kommit och i övriga delar av landet står den för dörren, även om de absolut mest sydliga delarna fortfarande – meteorologiskt sett – har sommar.
Vinter är för bilägare och andra trafikanter synonymt med vinterdäck, men det är många gånger också synonymt med en massa frågor och funderingar eftersom däck – framför allt vinterdäck – informationsmässigt kan uppfattas som ganska snårigt.

Nedan ska vi nu räta ut alla dina frågetecken så att du får full koll på de olika däcktyperna, vad de innebär och hur de generellt presterar, vad märkningen på däcken betyder och hur du ska ta dessa i beaktning. Ännu fler svar på dina frågor får du förstås i Sveriges bästa vinterdäcktest, där vi av många mycket noggrant testade däck korar vinnare av samtliga tre däcktyper.

Då får du köra med vinter- och dubbdäck

Om det mellan 1 december och 31 mars råder vinterväglag* måste du enligt lag använda vinterdäck på bilen.
Dubbdäck är det tillåtet att att använda mellan 1 oktober och 15 april. Övrig tid på året är det inte tillåtet, bortsett från om vinterväglag råder eller väntas enligt prognos, att använda dubbdäck.

Det är tillåtet att använda dubbfria vinterdäck, så kallade friktionsdäck, året runt, men vi avråder starkt från det då ett vinterdäcks egenskaper inte är anpassade för årets varmare månader.

 

* Det råder vinterväglag om det är snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägbanan eller vägrenen. Om polisen stoppar dig är det polisen som avgör om det råder vinterväglag eller inte, det är alltså inte upp till dig att avgöra.

Ett dubbdäck. Foto: Patrik Lindgren / Expressen Lifestyle

Dubbdäck

Dubbdäck har ofta hastighetsklass T (190 km/h). Dubbdäcken har historiskt sett gett den lilla extra säkerheten på blankis som kan vara skönt att ha i reserv. Historiskt sett har även ett dubbdäcks prestationsnivå på just is försämrats snabbare än ett odubbat när det slits, för att dubbarna tappar skärpan eller lossnar från sina hål. Vi har tidigare även sett sämre komfort och mittemellan-prestanda på våta vägar samt att de har rullat tyngre.

Ett nordiskt dubbfritt däck (friktionsdäck). Foto: Patrik Lindgren / Expressen Lifestyle

Nordiska dubbfria däck

En typ av vinterdäck som ofta har hastighetsklass T (190 km/h), men i årets test har finns nordiska dubbfria med både hastighetsklass H (210 km/h) och hastighetsklass R (170 km/h). Vinteregenskaperna har utvecklats mycket bland de bästa nordiska dubbfria däcken. De rullar tyst, lätt och är ofta ett bra miljöval, men har historiskt sett ofta sämre stabilitet på barmark och brukar ha svårt att prestera bra på våta vägar och i slask.

Elbilar och nordiska dubbfria
Vi avråder från användning av nordiska dubbfria däck på tyngre elbilar, låt oss säga från tjänstevikt på 2,3–2,4 ton. Vi har vid ett flertal tillfällen i vår biltestarverksamhet råkat ut för den kombinationen och det fungerar väldigt dåligt. Förvisso kan däcket enligt belastningsindex vara byggt för så tung bil, men mönstergummit kollapsar och gör färden extremt svampig – bilen förlorar sitt uppträdande. Någon lösning på det här ser vi inte just nu, i stället hänvisas denna biltyp oftast till mellaneuropeiska däck.

Ett mellaneuropeiskt dubbfritt däck (friktionsdäck). Benämndes förr som ”centraleuropeiskt” däck. Foto: Patrik Lindgren / Expressen Lifestyle

Mellaneuropeiska dubbfria däck

Däck oftast med hastighetsklass H (210 km/h), men det finns mellaneuropeiska dubbfria med den högre klassificeringen V (240 km/h). De mellaneuropeiska dubbfria däcken är utvecklade för främst våt och slaskig väg samt torr asfalt. Något eller ett par däck på marknaden har hyfsade vinteregenskaper – i övrigt brukar de vara usla på is och snö. Ju högre hastighetsklass, desto sämre brukar de vara på is och snö. Men de ger bilen nästan samma stabilitet på barmark som sommardäck. Det är oftast den här däcktypen som är billigast när du söker runt på nätet. Men passa dig. Just billiga mellaneuropeiska odubbade brukar vara de sämsta vinterdäcken som finns.

Hastighets- och belastningsindex

När det gäller hastighetsindex för vinterdäck är T klart vanligast, men Q (160 km/h) finns också bland dubbat och nordiskt dubbfritt samt H och högre (210 km/h eller mer) bland mellaneuropeiska dubbfria däck. S är en sällsynt klassificering hos personbilsdäck, men finns i ovanliga fall.

När det gäller sommardäck måste däckets hastighetsindex klara bilens teoretiska toppfart som står angiven i registreringsbeviset, men denna regel gäller inte för vinterdäck.

 

Belastningsindex för just din bil står i registreringsbeviset. Varje däckdimension finns i två olika index, ett normalt och ett XL (extra load).
Enligt Transportstyrelsens formulering ska däcken ha en så kallade belastningsförmåga som motsvaras av bilens största tillåtna axelbelastning.

MISSA INTE: Årets stora test av vinterdäck

1 AV 3
Belastningsindex på detta däck är 91 vilket betyder 650 kg. Hastighetsindex är V vilket betyder 240 km/h.
Foto: Zigmunds Dizgalvis / Shutterstock
2 AV 3
Dimensionerna för detta däck är 205 mm brett, 55-profil (höjden är 55 % av bredden) och R16 betyder att det är ett radialdäck av storleken 16 tum. 91V är en tydligare markering av belastnings- hastighetsindex.
Foto: Zigmunds Dizgalvis / Shutterstock
3 AV 3
Tillverkningsvecka och -år för däcket, i detta fall vecka 1 år 2020.
Foto: Zigmunds Dizgalvis / Shutterstock
https://datawrapper.dwcdn.net/EiJOc/1/https://datawrapper.dwcdn.net/cN1YM/1/