Standarden Isofix inte så standard
Varje år rapporteras om säkerheten för barn i bilar och trenden går i positiv riktning. Däremot råder fortfarande stor okunskap bland föräldrar, vilket leder till ökad risk för skador vid eventuella olyckor. Bilbarnstolsstandarden Isofix är inte så tydlig heller, vilket kan leda till mer förvirring.
För de som har småbarn, eller haft de senaste 18 åren, känner till standarden Isofix. Fast det gäller förstås bara de som samtidigt kört nya bilar, eftersom det är sådana som blivit försedda med Isofix-fästen. Däremot är det inte alla länder som hoppat på tåget, då det inte är lagstadgat, men det finns i alla fall i de flesta nya bilar sedan 2004 – därav ”standard”.
Årligen utkommer olika typer av rapporter på barns säkerhet i bilar och samtliga pekar åt det positiva hållet: att barn åker allt säkrare. Samtidigt beskriver rapportförfattarna en annan trend som inte är lika positiv, nämligen att det fortfarande finns stor okunskap hos föräldrar gällande exempelvis hur länge barn ska färdas bakåtvända. Experter menar att barn ska åka bakåt i bil tills de är minst fem år gamla, men redan vid fyra års ålder åker så många som 77 procent framåtvänt, enligt en undersökning från Volvia.
Undertecknad har själv en dotter på tre år samt har privatleasat flera nya bilar, och känner därför väl till fenomenet Isofix. Under Teknikens Världs senaste stora laddhybridtest med totalt 14 bilar passade jag på att testa bilarnas Isofix-fästen och upptäckte en del störande och märkliga företeelser.
Det visade sig att Isofix inte är så standard, eftersom jag upptäckte ungefär fem olika lösningar för konstruktionen av bilens fästen. Vissa bilar har fästena bakom små plastluckor, vilket var absolut smidigast. Sådana fanns i exempelvis BMW 330e, Volvo V60, Jaguar F-Pace och Audi A6 Avant.
Andra bilar hade fästet helt öppet, vilket låter som att det skulle vara smidigare, eftersom Isofix ”bara ska klickas i” på de små metallpinnarna, men detta visade sig vara rätt bökigt i vissa fall. Framför allt berodde det på att fästena gömde sig lite mellan sätesdynorna så att man var tvungen att ”gräva” fram dem innan fästet kunde klickas i. Inte helt lämpligt när man samtidigt skulle styra en klumpig Isofix-bas. De som hade denna lösning var Hyundai Santa Fe, MG EHS och Toyota RAV4.
I en bil, Cupra Formentor, var fästet till och med gömt inuti sätet, bland isoleringen, vilket inte alls fungerade bra. Troligen var detta bara ett enskilt fall, men man ska inte behöva gräva bland isoleringen för att hitta fästena.
I Formentor behövde jag hur som helst till slut montera bilbarnstolen i framsätet och det är inte alls optimalt (dock positivt att möjligheten fanns, då det inte alls är vanligt med Isofix-fästen i framsätet). För krocksäkerhetens skull vill man ha barnet i baksätet på höger sida, eftersom det är där risken för olycka vid krock är minst. Att ha barnet i framsätet innebär dessutom att krockkudden måste avaktiveras och dessutom är det svårt att se den högra backspegeln medan man kör.
För att återkomma till att Isofix ska föreställa en standard, men inte riktigt är det, upptäcktes även en annan besvärande företeelse. I alla bilar utom en satt fästet och själva bilbarnstolen stabilt, i Ford Kuga vobblade stolen lite väl mycket. Av vad jag kunde avgöra berodde det visserligen på att sätet var för mjukt, snarare än på fästets placering, men oavsett orsak ska en bilbarnstol inte kränga under bilfärd.
Flera bilar var ganska trånga och låga, vilket störde monteringen av antingen Isofix-fästet eller babyskyddet. Har man ett större barn som sitter i en annan typ av bilbarnstol kan det också leda till att barnet (eller föräldern) slår i huvudet när barnet ska placeras i stolen. Framför allt Volvo V60, Volvo XC40 och Kia Ceed hade för små dörröppningar eller för trångt utrymme vid montering.
En annan aspekt vid montering av bilbarnstolar är huruvida en vuxen person får plats i passagerarsätet framför. Av dessa 14 bilar fungerade det okej i alla förutom en: Kia Ceed. I flera bilar var det på gränsen, men de som klarade det bäst (där vår käre Erik Wedberg på strax över 190 centimeter kunde sitta bekvämt i passagerarsätet) var BMW X3, Hyundai Santa Fe, Toyota RAV4 och lite otippat: Lynk & Co 01.
Endast två bilar erbjöd Isofix både fram och bak, Cupra Formentor och Hyundai Santa Fe. Tur för Cupra, eftersom det inte gick att fästa Isofixen i baksätet, och trots att man helst inte har ett barn i framsätet är det bättre med fler alternativ. Men Hyundai Santa Fe plockar hem flest poäng totalt sett. Stor-suven får därmed äran att kallas segrare i detta bilbarnstolstest.
Isofix-fästets roll i barns säkerhet är viktig, jag hävdar att om en så kallad standard faktiskt är en standard så underlättar det enormt för föräldrar att ”göra rätt” och därmed öka säkerheten ytterligare. Om det bara går att ha bilbarnstolar för barn upp till fem år bakåtvända så går det ju inte att göra fel, till exempel.
Hemma har vi i familjen en bilbarnstol som man kan välja att ha bakåt- eller framåtvänd eftersom den fungerar för barn upp till sju år. Vi upptäckte att vår treåring redan satt ganska trångt med benen bakåtvänt för ungefär ett år sedan. Vi kämpar på fortfarande eftersom barn ska sitta bakåtvända till fem års ålder. Men om bilbarnstolar med Isofix konstrueras så att det finns mer benutrymme är det lättare att ha barn bakåtvända, vi tror nämligen att vi kommer behöva vända henne framåt inom en snar framtid på grund av bristen på benutrymme.
Sammanfattningsvis borde det gå att öka säkerheten för barn i bilar om alla hjälps åt, även om det i första hand är föräldrarnas ansvar så underlättar det om man inte har några andra alternativ än det korrekta. Det vill säga att brist på benutrymme inte ska vara en anledning att behöva vända barnet framåt för tidigt, till exempel. Och att sätena bör vara lämpade för att ha en bilbarnstol på sig utan att den ska kränga.
Kommentera artikel
Teknikens Värld erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se