Foto: Patrik Lindgren / Expressen Lifestyle

Luften kan försämras av ökad elbilskörning

Att öka användandet av elbilar kan påverka luften i framför allt storstäder negativt, enligt en ny avhandling vid Umeå universitet. Det beror på att bilarnas vikt ökar vägslitaget. Avhandlingen framhåller samtidigt att utbyggnaden av cykelvägar skulle få positiva effekter på miljön.

Många är kritiska till produktionen av elbilar eftersom det ger större koldioxidutsläpp än bensin- och dieselbilar. Det som framhävs som positivt är när bilarna används – för att de då inte släpper ut någon koldioxid alls (ifall de körs med grön energi). Däremot släpps andra ämnen ut i luften när bilarna körs, som det inte pratas lika mycket om.

Bilars däck, särskilt försedda med dubbar, river upp partiklar ur asfalten som sedan virvlar runt i luften och påverkar våra lungor och luftrör. Elbilar är som vi vet i genomsnitt tyngre än bilar med förbränningsmotor och de har större däck. I en avhandling vid Umeå universitet har man analyserat hur övergången till elbilar riskerar att påverka både miljön, men också samhällsekonomin.

LÄS OCKSÅ: Litium kan klassas som hälsofara 

– Den ökade ohälsan till följd av mer partiklar i luften som orsakas av tyngre elbilar kan uppskattas ge en samhällsekonomisk merkostnad om en miljard kronor per år i Stockholm, ifall användningen av dubbdäck fortsätter på samma nivå, säger Hedi Kriit, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Bara i Stockholm är just partiklar från vägslitage den största lokala källan till hälsofarliga partiklar i luften, enligt avhandlingen. Det skadar lungor och luftvägar enligt viss forskning kan det orsaka hjärt- och kärlsjukdomar eller till och med demens och psykiska problem. I avhandlingen framgår att tre procent av sjukfrånvaron i Stockholm beror på korttidseffekter av luftföroreningar. Inkomstbortfallet av det uppskattas till cirka 100 miljoner kronor årligen.

Man har beräknat alltihop med hjälp av data från Statistiska centralbyrån och vårdkostnader i kombination med ”vedertagna värden för livskvalitetsförlust per personår” som brukar användas vid samhällsekonomiska analyser.

LÄS OCKSÅ: EU:s ministrar överens om 2035-förbud 

Avhandlingen trycker också på EU-förslag om att minska transportsektorns klimatpåverkan, där elbilar förstås är ett alternativ, men där ökad cykling är ett bättre alternativ. Doktoranden menar att utbyggnad av cykelvägar är en mer kostnadseffektiv åtgärd för bättre hälsa. Totalt bedöms vårdkostnaderna kunna minska med 114 miljoner kronor årligen om fler cyklar, dels på grund av mindre utsläpp och att en person som cyklar minskar risken för sjukdomar tack vare högre aktivitet.

– Att bygga cykelvägar är något av en win-win-situation för såväl klimat och hälsa som för samhällsekonomin. En elektrifiering av bilparken är förmodligen också nödvändig av klimatskäl, men då bör man försöka hålla nere fordonsvikten och se över var dubbdäck ska användas, säger Hedi Kriit.